Den 17 maj gick årets upplaga av Dubbelspårets dag av stapeln i form av ett kunskapsseminarium och en bolagsstämma för Nya Ostkustbanan. Mötet arrangerades i ett soligt och varmt Sundsvall och samlade ett 50-tal deltagare.

Bolagets ordförande Glenn Nordlund Region Västernorrland och vice ordförande Anna Sundberg (SD) från Region Gävleborg hälsade välkomna. Glenn Nordlund, som nu är inne på sitt femte år som ordförande, konstaterade vikten av att fortsätta det målmedvetna arbetet för dubbelspåret.

– Det är viktigt att samlas och vässa argumenten för dubbelspårsutbyggnaden, och därför är jag glad över att så många slutit upp. I höst kommer regeringens infrastrukturproposition som innehåller förslag om hur mycket pengar staten ska lägga på statslig infrastruktur 2026-2037. Tyvärr har kostnadsökningarna skenat, särskilt för stora projekt som Ostlänken mellan Järna och Linköping, Förbifart Stockholm samt Västlänken i Göteborg. Det innebär att nuvarande budget inte räcker ens till sådant som finns i nuvarande plan, vilket är mycket oroande. Dels måste regeringen ansöka om mer EU-finansiering, men budgeten för infrastruktur måste också ökas säger Glenn Nordlund.

Tåg blev buss…

Flera av deltagarna kunde berätta att de bokat in sig på tåg till Sundsvall, men att det istället hade blivit buss från Gävle.

– Gång på gång drabbas vi av problem i tågtrafiken, som idag när vi stället för att ta ett bekvämt tåg, fick åka buss hela vägen mellan Gävle och Sundsvall. Tilliten till tåget som transportmedel minskar och vi som ska åka tvingas ta andra färdsätt. Järnvägen mellan Gävle och Sundsvall är extra känslig, eftersom det handlar om ett överbelastat enkelspår. Nu är det hög tid att bygga klart dubbelspåret säger Anna Sundberg (SD) som är vice ordförande i Nya Ostkustbanan.

Akut kapacitetsbrist på gamla Ostkustbanan

Det har varit ett mörkt år för svensk järnväg. Tågtrafiken har kantats av rekordstora förseningar och mängder med inställda tåg. Under det senaste året har flera tågu

rspårningar inträffat på sträckan. Den mest uppmärksammade skede i augusti förra 2023 skedde utanför Hudiksvall. Gamla Ostkustbanan är ett 27 mil långt krokigt enkelspår mellan Gävle i söder och Härnösand i norr och brukar kallas Sveriges längsta flaskhals. Tågtrafiken ökar, men järnvägen byggs inte ut i den takt som är nödvändig.

– Det skapar stora problem och riskerar att hota den gynnsamma näringslivsutveckling som vi ser i norr just nu, konstaterade Ingela Bendrot, VD för Nya Ostkustbanan, i inledningen.

Det behövs bättre järnväg, men statens budget är hårt ansatt. Kostnaderna skenar och många viktiga investeringar krävs.

Ingela Bendrot fortsatte:

– För vår del är det väldigt viktigt att visa att vi nu måste prioriteras! Nya Ostkustbanan har, förutom ett tydligt remissvar kring Trafikverkets inriktningsunderlag, lämnat mycket utförliga dokument till regeringen däribland en kapacitetsanalys som visar på en akut kapacitetsbrist på Ostkustbanan och Ådalsbanan, men även på stambanan genom övre Norrland.

Bendrot menade att bolagets rapporter och underlag tas emot väl, både på Regeringskansliet och bland riksdagspartierna. Bolaget har ända sedan start arbetat faktabaserat och löpande tagit fram nya faktaunderlag och intressanta studier och analyser.

– Det räcker inte med att säga att dubbelspåret är viktigt, utan det är nödvändigt att använda väl underbyggda argument och också spegla fördelarna utifrån många olika perspektiv, säger Ingela Bendrot.

Nya Ostkustbanan högt prioriterad på EU-nivå

I Bryssel har den europeiska transportplanen, förordningen för det transeuropeiska transportnätverket (TEN-T), precis förhandlats färdigt och den nya lagstiftningen kommer att träda i kraft i sommar, vilket Lotta Rönström från North Sweden-kontoret berättade om vid mötet. North Sweden har genom åren arbetat intensivt med att sätta norra Sverige tydligare på TEN-T-kartorna, bland annat för att öppna upp för möjligheter till medfinansiering från EU för infrastrukturprojekt. I den nya lagstiftningen ser vi nu resultatet. Från att norra Sverige varit en vit fläck på kartorna så är nu

stråket längs med Norrlandskusten med i EU:s högst prioriterade stomnätskorridorer som i nya TEN-T synkroniseras med EU:s godskorridorer och kallas europeiska transportkorridorer (ETC). Utöver det så har även många viktiga noder inkluderats i norr. Umeå, Sundsvall och Gävle har blivit urbana noder och terminalerna i Luleå, Umeå, Sundsvall och Gävle samt Piteå hamn är även de nu TEN-T-klassificerade. Nu pågår även ett arbete med att etablera militära mobilitetskorridorer och även där är Nya Ostkustbanans geografi inkluderad.

– Att vara del av EU:s militära mobilitetskorridorer är viktigt då det lutar åt att en stor del av EU:s framtida budget för transportinfrastruktur ser ut att vikas åt projekt med såväl civil som militär nytta, s. k. dual use, berättar Lotta Rönström.

Näringslivet behöver fungerande transporter

I den nationella debatten är det just nu stort fokus på den gröna industriella omställningen i Västerbotten och Norrbotten, samtidigt som vi ser många stora och tunga investeringar görs även i Västernorrland och Gävleborg. Många företag vittnar om en rekordstor orderingång och behöver snabbt rekrytera massor av personal. Vad händer om dubbelspårsutbyggnaden drar ut på tiden?  Detta var några av frågorna i den näringslivspanel som framträdde på Dubbelspårets dag. I panelen ingick Sofie Indevall regionchef Örnsköldsvik Handelskammaren Mittsverige, Hanna Magnusson bransch- och föreningsrådgivare Byggföretagen och  Joakim Sjöstedt regionchef Företagarna. Samtliga lyfte behovet av snabbare förbindelser längs kusten, kopplat till de stora behoven av kompetensförsörjning. 

Stor uppslutning kring Nya Ostkustbanan

I höst kommer regeringens infrastrukturproposition som riksdagen sedan ska fatta beslut kring. Enligt Trafikverket räcker inte pengarna ens om den 12-åriga infrastrukturbudgeten skulle öka med 20 procent. Under Dubbelspårets dag fanns medverkande från alla riksdagspartier genom Peder Björk, riksdagsledamot (S), Roger Hedlund, riksdagsledamot (SD), Patrik Stenvard, regionstyrelsens ordförande (M) Region Gävleborg, Isabell Mixter, riksdagsledamot (V) samt ledamot av Vänsterpartiets partistyrelse, Anne-Li Sjölund, riksdagsledamot (C), Liza- Maria Norlin, partisekreterare och tjänstgörande riksdagsledamot (KD), Annelie Luthman, kommunpolitiker Sundsvall (L) och Knapp Britta Thyr, kommunalråd samt ledamot i Miljöpartiets partistyrelse (MP).

Det finns en stor enighet mellan partierna om att Nya Ostkustbanan måste prioriteras och byggas klart och de flesta politikerna i panelen tror att banan kommer att stå klar senast 2035. Det har tidigare visats i en partigranskning där samtliga åtta riksdagspartier har fått uttala sig i frågan, men blev även tydligt i diskussionen mellan ledamöterna under mötet. Olika tankar kring vägar framåt för att påskynda utbyggnaden av Nya Ostkustbanan presenterades, till exempel möjligheten med alternativ finansiering för att dryga ut infrastrukturbudgeten. Detta är något samarbetet Botniska korridoren är i färd med att ta fram en rapport kring som kommer att presenteras vid ett event i Almedalen den 26 juni där Nya Ostkustbanan är en av arrangörerna.

Något annat som lyftes under diskussionen, men även vid andra pass under dagen, var vikten av att tänka och planera i längre stråk.

– Om Öresundsbron hade planerats och byggts på samma sätt som Nya Ostkustbanan så hade vi fortfarande, nästan 30 år efter byggstart, endast haft en halv bro, vilket förstås inte ger någon samhällsekonomisk nytta. För att få ut den samhällsekonomiska nyttan måste hela flaskhalsen byggas bort! konstaterade Ingela Bendrot.

Ta del av presentationen från Dubbelspårets dag här.

Texten bygger på ett inlägg som tidigare publicerats på North Sweden European Office