Investeringsboomen

21 september 2023

Nya Ostkustbanan knyter samman norra Sverige med resten av världen

2020 utsåg regeringen en särskild utredare för att samordna alla olika aktörer som är inblandade i de stora industrietableringarna i norra Sverige, men tyvärr begränsades uppdraget till att enbart omfatta Norrbotten och Västerbotten. Sedan dess har den gröna omställningen rullat söderut, men fortfarande med ensidigt fokus på infrastrukturen i Norrbotten och Västerbotten. Företrädare för Nya Ostkustbanan menar att det nu är hög tid att ta nästa steg och bejaka den starka industriella utveckling som snabbt sprider sig söderut. Nu är det läge att utvidga uppdraget och inkludera den infrastruktur som sammanbinder Västerbotten och Norrbotten med resten av världen.

Bild på framsida av Trafikverkets rapport ”Att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län”.
Trafikverkets regeringsuppdrag ”Att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län”.

Den 15 september presenterade Trafikverket sitt regeringsuppdrag ”Att analysera åtgärder i transportinfrastrukturen i Norrbottens och Västerbottens län”.

Trafikverket har utrett behoven av att tidigarelägga infrastruktursatsningar i Norr-och Västerbotten för att möta de ökade transportbehoven som de stora industriinvesteringarna skapar. I korthet innebär Trafikverkets förslag följande:

  • Tidigareläggning av upprustningen av Malmbanan
  • Dubbelspår på Malmbanan
  • Tidigareläggning av Norrbotniabanan
  • Tidigareläggning av förbifart Skellefteå (E4)

Trafikverket påpekar att detta kan finansieras genom olika metoder: lånefinansiering, höjda banavgifter eller omprioriteringar där pengar tas från andra projekt i planen.

 

Fyra starka skäl till att utvidga uppdraget:

– Det är bra att Trafikverket nu har gjort en analys av vilka investeringar som krävs i Västerbotten och Norrbotten, men nu är det hög tid att ta nästa steg och även analysera de flaskhalsar som finns längre söderut i transportsystemet, säger Glenn Nordlund som är regionstyrelsens ordförande i Region Västernorrland samt ordförande i Nya Ostkustbanan.

Porträtt på Glenn Nordlund
Glenn Nordlund. Foto: Maria G Nilsson

Det finns fyra starka skäl som talar för att uppdraget måste utvidgas till ett större geografiskt område, menar Glenn Nordlund:

– Det första handlar om infrastrukturen söderut. Även om Norrbotten och Västerbotten fick världens mest moderna infrastruktur skulle stora problem kvarstå, inte minst hur gods och människor ska komma till och från de två nordligaste regionerna. Därför är det nödvändigt att titta på vad som krävs för att skapa fungerande anslutningar söderut. För att lösa kapacitetsbristen och på så sätt öka såväl godstrafik, arbetspendling och långväga persontrafik krävs att Nya Ostkustbanan byggs klar så fort som möjligt.

Det andra handlar om att den gröna omställningen i snabb takt rullar söderut, något som ställer krav på utbyggd infrastruktur. Exemplen är många och Nordlund lyfter upp några exempel som rör Västernorrland:

I Timrå, strax norr om Sundsvall genomförs nu en mångmiljardsatsning som initialt beräknas ge 1 900 jobb på Torsboda-siten. Målet är att denna region ska bli Europas nav för grön batteriindustri. Metsä Board invigde i våras sitt förnyade massabruk i Husum utanför Örnsköldsvik med ny sodapanna och turbin. Det handlar om en jätteinvestering om cirka 380 miljoner euro. Tack vare den senaste tekniken och processerna kommer brukets biobaserade energiproduktion att öka och kombinatets självförsörjning av el kommer att överstiga 80 procent. I skymundan av de stora stålprojekten i Norrbotten planeras en stor vätgasfabrik i Ånge. Planen är att leverera fossilfri vätgas till flera industrikunder. Det är energibolaget RES Renewables har inlett arbetet med att bygga upp en av världens största vätgasfabriker i Ånge i Västernorrland. Men inte nog med det, i Örnsköldsvik satsar bland annat Liquid Wind på koldioxidneutrala bränslen och i Långsele finns SkyFuelH2. Liquid Wind och Sundsvalls energi beräknas satsa sex miljarder. SCA planeras bli världens första storskaliga bioraffinaderi för att producera hållbara flygbränslen, investering i miljardbeloppe. Detta utöver de åtta miljarder som redan investerats i Östrand.

Det tredje skälet är att EU inkluderat hela kustjärnvägen upp till Luleå i sitt viktiga stomnät.

– EU har förstått hur viktigt det är med sammanhängande starka stråk genom Europa, och därför ingår kustjärnvägen från Luleå och söderut i EU:s viktiga stomnät som ska stå klart redan 2030. Då blir det konstigt att bara titta på järnvägen i Västerbotten och Norrbotten, hela stråket måste inkluderas.

Genom att Nya Ostkustbanan, liksom Norrbotniabanan, ingår i det europeiska stomnätet kan Trafikverket söka medfinansiering från EU. EU har sedan tidigare medfinansierat satsningar både på Norrbotniabanan och Nya Ostkustbanan.

–Det är svårt att förstå att Trafikverket i sin rapport om Norrbotten och Västerbotten inte tar upp frågan om medfinansiering från EU som en metod att skynda på viktiga och brådskande investeringar. Den frågan vill vi lyfta både med regeringen och Trafikverket. Vi vet att konkurrensen om de statliga pengarna är större än någonsin och eftersom Nya Ostkustbanan och Norrbotniabanan ligger i EU:s stomnät för järnvägen så har Sverige en öppen dörr in i EU:s medfinansiering, säger Glenn Nordlund.

Det fjärde skälet är att Nya Ostkustbanan spelar en viktig roll för att klara av militär rörlighet, en fråga som blivit allt mer brännande sedan Rysslands anfallskrig och Sveriges ansökan om inträde i NATO. Här finns också möjlighet att söka medfinansiering från EU för att rusta upp järnvägen för att klara av tunga transporter på järnvägen, avslutar Glenn Nordlund.

 

Nya Ostkustbanan – nulägesbeskrivning

Vad är problemet? 

Den 27 mil långa järnvägen mellan Gävle och Härnösand, är Sveriges längsta och mest belastade enkelspår. Dagens undermåliga järnväg bromsar utvecklingen. Ett nytt dubbelspår skulle skapa helt nya möjligheter. Norra Sverige skulle knytas ihop och Sveriges konkurrenskraft skulle stärkas. Det är mot denna bakgrund som ett dubbelspår på Ostkustbanan är den enskilt viktigaste utvecklingsfrågan bland regioner och kommuner längs med södra norrlandskusten.

 

2014 – startskottet

2014 skedde startskottet för dubbelspårsutbyggnaden genom att staten i den nationella planen för 2014–2033 avsatte 4,5 miljarder till viktiga investeringar i Nya Ostkustbanan i form av dubbelspår och förbättringar i transportnoden Sundsvall.

Sedan dess har staten, Sundsvalls Kommun och SCA tillsammans investerat minst 10 miljarder i infrastrukturen i och runt Sundsvall. Flera viktiga investeringar är klara, ofta före utsatt tidtabell samtidigt som några pågår för fullt.

  • Sundsvalls Resecentrum klart 2021
  • Bergsåkerstriangeln (triangel = rondell för tåg) klart 2021
  • Njurundabommen, mötesspår och tågstation/resecentrum klart 2021
  • Partiellt dubbelspår på Ådalsbanan vid Birsta klart 2023
  • Förbindelsespår Maland klart 2023
  • Elektrifiering och upprustning av Tunadalspåret klart 2023
  • Sundsvall Logistikpark inklusive ny containerhamn klart 2023
  • Bangårdsombyggnad Sundsvalls Resecentrum blir klar 2029
  • Dubbelspår Sundsvalls Resecentrum–Dingersjö blir klart efter 2028

 

Utöver dessa tunga investeringar i järnvägen har även viktiga väginvesteringar gjorts och den gamla E4:an genom centrala Sundsvall har byggt som till modern stadsgata (klart 2021).

Flera delar i Sundsvallspusslet har blivit klara före utsatt tidtabell, något som är i det närmaste unikt när det kommer till stora järnvägsprojekt i Sverige. Nya Ostkustbanan är inget hastverk utan har hög planmognad. Banan är omsorgsfullt utredd och uppslutningen är stor – nationellt, regionalt och lokalt – för Nya Ostkustbanan.

Redan nu ser vi stora positiva effekter av investeringarna i Sundsvall.

 

Stora positiva effekter av gjorda investeringar  i Sundsvall

Tidigare krävdes lokbyte och två lokvändningar för ett godståg från inlandet på väg mot Sundsvalls Hamn. Hela operationen tog tidigare 2,5 timme tur och retur, men tack vare Bergsåkerstriangeln, förbindelsespåret vid Maland samt elektrifieringen av hamnspåret tar den nu 30 minuter.

Tidigare fick godståget åka 37 km, nu bara 20 km. Tidigare förorsakade ett godståg 18 bomfällningar i centrala Sundsvall, nu blir det inte en enda bomfällning. Det innebär att det blir oerhört mycket enklare för godstågen att nå både den utbyggda containerhamnen, som är en av Östersjöns djupaste, samt den nya Logistikparken i Sundsvall som ny flyttas från centrala Sundsvall till sin nya plats intill Sundsvalls Hamn.

 

Gävle på tur

Investeringarna i navet Sundsvall är snart klara – nu står Gävle på tur! I den nuvarande nationella planen finns viktiga satsningar i navet Gävle:

  • Ostkustbanan, Bergslagsbanan och Norra stambanan knyts samman och Järnvägen kopplas ihop med hamnen.
  • Ny station vid sjukhuset
  • Fyra mil dubbelspår från Gävle och norrut, dimensionerat för långa, tunga och snabba tåg (250 km/h)

 

Under senare år har runt 1 miljard investerats i Gävles containerhamn, vilket mer än fördubblar kapaciteten (från 250 000 TEU-containerenheter till 600 000 TEU). Detta skapar stora möjligheter för import av konsumtionsvaror till Stockholmsområdet, och export av viktiga industriprodukter. Effektiv koppling från Gävle Hamn till Nya Ostkustbanan och övriga järnvägar är av mycket stor betydelse för den fortsatta utvecklingen och därför är det viktigt att så snabbt som möjligt färdigställa den etapp som i nationella transportplanen kallas för Gävle-Kringlan.

 

19,5–37 miljarder kronor behövs för att förverkliga Nya Ostkustbanan

Hela upprustningen av Nya Ostkustbanan till modern dubbelspårsstandard är kostnadsberäknad till cirka 50 miljarder kronor, varav regeringen avsatt drygt 11 miljarder kronor för utbyggnaden av Nya Ostkustbanan i nationella transportplanen 2022–2033. Kustjärnvägen är dessutom en del av EU:s TEN-T-nätverk vilket möjliggör för medfinansiering om mellan 10–50 procent. Kvarvarande finansieringsbehov är cirka 40 miljarder kronor. Den potentiella EU-finansieringen minskar summan ytterligare.

  • cirka 50 miljarder kronor – total kostnad för Nya Ostkustbanan
  • cirka 11 miljarder kronor – finansierat i nationell plan 2018 – 2029
  • cirka 39 miljarder kronor – ännu inte finansierat i nationell plan
  • 10 – 50 procent – möjlighet till EU-finansiering
  • 19,5 – 37 miljarder kronor – statens investering i Nya Ostkustbanan

Nya Ostkustbanan Sveriges mest utredda järnvägsinvestering. Sluta utreda, börja bygga!

Fördelen med att sträckan är så väl utredd är att den har mycket hög planmognad. Hela sträckan mellan Gävle–Sundsvall–Härnösand–Västeraspby (norr om Kramfors) är nu så pass utredd och planmogen att den går att inkludera i nästa nationella plan!

Bild på Trafikverkets utbyggnadsstrategi.
Trafikverkets utbyggnadsstrategi.

2021 presenterade Trafikverkets en genomarbetad och förankrad utbyggnadsstrategi. Länk till hittar ni här (öppnas i ny flik).

 

Starkt politiskt stöd

Tre regeringar i följd – Reinfeldt 2014, Löfven 2018 och Andersson 2022 – har tillskjutit mer pengar till dubbelspårsutbyggnaden än vad Trafikverket föreslagit.

2022 och 2023 har flera regeringspartier utlovat att dubbelspåret på Nya Ostkustbanan ska påskyndas med målåret 2035.

 

 

 

Dubbelspårsutbyggnaden måste snabbas på

Det är bra att infrastrukturen i Sundsvall och Gävle kommer på plats, men det brådskar att också få de kvarvarande sträckorna klara. Flera viktiga etapper saknas innan dubbelspåret innan hela Nya Ostkustbanan är utbyggd. Det är först när helheten är på plats som den fulla systemnyttan uppstår.

Nya Ostkustbanan är samhällsekonomiskt lönsam när den står klar i sin helhet. När Norrbotniabanan är färdigbyggd får det stor positiv påverkan på Norrbotten och Västerbotten då nya och stora nyttor skapas. De nyttorna blir ännu större när hela kustjärnvägen mellan Stockholm och Luleå står färdig

Kapaciteten på sträckan mångdubblas, vilket är en förutsättning för att klara den förväntade ökningen av trafiken på Ostkustbanan och Norra stambanan. Sveriges längsta flaskhals byggs bort.

  • Hastigheten för både person- och godståg kan öka. För persontåg till 250 km/h och för godståg till över 100 km/h. Det gör bland annat att tåget kan konkurrera med inrikesflyget.
  • Långa och tunga godståg kan trafikera kustjärnvägen, hela vägen upp till Luleå/Haparanda/Riksgränsen. Detta leder till markant sänkta transportkostnader för gods på järnväg och en överflyttning av transporter från lastbil till järnväg.
  • Redundans uppstår vid banavbrott, mellan Norra stambanan och kustjärnvägen (Nya Ostkustbanan/Botniabanan/Norrbotniabanan). Detta är viktigt ur säkerhetssynpunkt, både i fred och i krig.
  • Drift och underhållskostnaderna minskar för Nya Ostkustbanan.

Arkiv