Näringslivet rekordinvesterar – hänger politiken med?

En av de hetaste politiska frågorna just nu är den pågående gröna omställningen –  där näringslivet investerar 1 070 miljarder i grön teknik och nya innovationer – och hur staten ska kunna hänga med i denna snabba utveckling. En rad frågor står på högkant; kompetensförsörjningen,  kraftöverföringen, tillståndsprocesserna – och sist men inte minst infrastrukturen.

Dessa frågor stod på agendan när rikdagsledamöterna Jasenko Omanović (S), Jörgen Berglund (M) och Anne-Li Sjölund (C) i samarbete med Nya Ostkustbanan anordnade ett uppskattat rundabordssamtal på riksdagen. Samtalet inleddes med att strategikonsulten Henrik Andersson från Sweco presenterade en aktuell omvärldsspaning.

Slutsatsen var tydlig.  Sweco ser stora möjligheter för mellersta och norra Sverige, givet att järnvägen längs kusten utvecklas.

– Satsningarna på fossilfri stålproduktion och Northvolts fabrik i Skellefteå får berättigad uppmärksamhet, men den här typen av investeringar sker i hela mellersta och norra Sverige, i synnerhet längs kusten. Industrin arbetar på samma sätt som de har gjort i hundratals år, nyttjar tillgången till råvaror och energi, kompletterar med kompetens från en stark industritradition och för ut produkterna till en global marknad med effektiv logistik, förklarar Henrik Andersson.

Henrik Andersson, strategikonsult Sweco, presenterar en aktuell omvärldsspaning.

Industrin anpassar sig hela tiden för att möta marknadskrav. Den gröna omställningen är dock speciell av tre skäl: hela samhället och alla branscher påverkas samtidigt, strukturer med en livslängd på flera decennier måste ställas om snabbt och beroendet av politik och offentlig sektor är stort.

– Tydliga regler, skatter och avgifter som styr på rätt sätt samt effektiv tillståndshantering är kärnfrågor, men nu krävs också stora investeringar i infrastruktur för energi och transporter. Här har den offentliga sektorn en nyckelroll, menar Henrik Andersson.

Omställningens karaktär gör systemperspektivet extra viktigt. Tillräcklig kapacitet krävs för att undvika flaskhalsar och reducera sårbarheten. Då blir det möjligt att möta klimathotet samtidigt som det skapas jobb.

– Det ger stora synergier när restprodukter från produktionen används i andra branscher, men utbytet kräver energi och transporter. Då måste energi och transporterna vara fossilfria, förtydligar Henrik Andersson..

Energimyndigheten ser att energiproduktionen i mellersta och norra Sverige kan byggas ut kraftigt, framför allt i form av vindkraft. För transportsystemet är det mer utmanande. Trafikverkets analyser visar att järnvägen längs kusten redan idag har betydande kapacitetsbrister för både gods- och persontrafik, och det redan innan den gröna omställningen tagit ordentlig fart. Trafikverkets prognoser tar tyvärr bara begränsad hänsyn till de stora industrisatsningar som nu genomförs.

– Det är välkommet att Norrbotniabanan ska byggas, men järnvägen längs kusten är ett system. Det systemet är konkurrenskraftigt för den typ av gods som produceras i regionen och knyter samman industrin med centrala marknader, norra och södra Sverige samt järnvägen med hamnar. Men då kan inte kapacitetsbristerna söder om Örnsköldsvik bromsa utvecklingen. Nya Ostkustbanan måste byggas ut för att få bort flaskhalsen längs kusten, säger Henrik Andersson.

Henrik Andersson avslutar med en käpphäst:

– Begreppet ”näringslivets transporter” har kommit att betyda godstransporter. Men lika viktigt är transporter av kompetens, det vill säga människor. Nya Ostkustbanan och kustjärnvägen kan halvera restiderna och vidga arbetsmarknaderna. Det är en central del i utvecklingen, även om mellersta och norra Sverige även kommer att locka människor från andra delar av Sverige och världen, precis som när området en gång industrialiserades.

Emil Källström, vice vd och strategisk affärsutvecklare Sekab AB, anser att vi nu står inför en stor samhällsomvandling. Han menar att detta verkligen är ”once in a lifetime”, ett guldläge för Sverige att utifrån våra unika styrkor utveckla något helt nytt.

– Världens blickar riktas mot Sverige och vi har öppet mål, men då måste vi lägga in ytterligare en växel. Nu när näringslivet rekordinvesterar i grön teknik krävs att även politiken tar höjd för den pågående samhällsomvandlingen, säger Emil Källström som själv har en bakgrund som ekonomiskpolitisk talesperson för Centerpartiet.

Emil Källström, vice vd och strategisk affärsutvecklare Sekab AB

Med investeringar i dubbelspåret kommer tåget få en helt annan ställning. Idag tar det 5,5 timme från Örnsköldsvik, med Nya Ostkustbanan kortas restiden till 3 timmar och 13 minuter. Det betyder att man i framtiden når Arlanda på under tre timmar.

– I nuläget är vi väldigt beroende av flyget, det finns ju i nuläget inget rimligt alternativ. Med kortare restider blir situationen en helt annan, tåget blir det starka och attraktiva alternativet. I ett sådant läge kommer flera av de flygplatser som idag är så viktiga för oss som bor längs kusten att spela ut sin roll. Det är en verklig samhällsförändring som gynnar både klimatet, men också hela Sverige, säger Emil Källström.

Tåget kommer så många fler till del, inte minst genom att öppna upp för pendling.

– När Botniabanan öppnade såg vi hur vår arbetsmarknad snabbt vidgades norrut, men fortfarande är barriärerna stora söderut. Det hämmar utvecklingen i Örnsköldsvik. Det är särskilt allvarligt i ett läge då industrin skriker efter arbetskraft och trycket från industrierna längre norrut ökar allt mer. Det vi ser nu är bara början, och fortfarande tycks det finns de som tror att nyindustrialiseringen är en fråga för främst Västerbotten och Norrbotten. Men de har fel, investeringsviljan är stor och just nu pågår en kapplöpning om kompetens och prisvärd grön el långt utanför de två nordligaste regionerna. I denna ekvation spelar bra infrastruktur en viktig roll, och det är därför det är viktigt att få dubbelspåret på plats så fort som möjligt, avslutar Emil Källström.

Nina Ekelund, generalsekreterare Hagainitiativet, berättade att hon i sitt dagliga arbete ser en otroligt stark utveckling mot hållbar utveckling. Bara för några år sedan vad det inte okej att prata om att klimatomställningen är lönsam och klimatmålen handlade mycket om att minska de direkta utsläppen. Nu arbetar de stora företagen med att halvera utsläppen till 2030 – exempelvis har Hagainitiativet undersökt de stora bolagen på börsen och ser att det förra året var 1 av 5 företag som halverade och att det i år är 1 av 3. En stor förbättring.

– Vi ser också att företag arbetar med hela värdekedjan och inte bara sina egenägda utsläpp. För att lyckas med att minska utsläppen i hela värdekedjan så behöver transporternas utsläpp minska, och målet med 70 procents minskning till 2030 behöver nås. Om målet nås så innebär det att flera företag kommer kunna minska sina utsläpp i värdekedjan. Så det behövs transparens om utsläppen från olika transportslag och det behövs systemperspektiv om hur olika transportslag samverkar, säger Nina Ekelund.

– Ett av våra viktigaste budskap är att mål alltid måste följas av åtgärder. Det är därför näringslivets arbete blir så resultatinriktat – det finns en tydlig tradition att gå från ord till handling. Politiken har en tendens att fastna i tjusiga mål, och sedan inte riktigt klara av att leverera de åtgärder som krävs, säger Nina Ekelund.

Nina Ekelund, generalsekreterare Hagainitiativet

– Det finns så många märkliga logistikbromsar i Sverige. Det borde istället vara lätt att göra rätt, och det är ju därför det blir extra viktigt med konkurrenskraftiga järnvägstransporter. Genom att satsa på kapacitetsstarka och klimatstarka järnvägsstråk kan företagen bygga upp klimatneutrala logistikkedjor. Det är därför helt obegripligt att inte Sverige kan ta vara på de fantastiska möjligheter till medfinansiering som EU möjliggör, säger Nina Ekelund.

Infrastrukturinvesteringar handlar om grundläggande samhällsvärden; som att värna välfärden och skydda klimatet. Vi ser nu en stark industriell omvandling inom näringslivet som tar sikte på hållbarhet.

– Industrin har alltid anpassat sig till nya krav. Det är inget nytt, men det som är nytt nu är att det är den global klimatomställningen som står på spel. Många företag tar höjd för en stor omställning och med det kommer både risker och möjligheter, säger Antti Vainio som är vice VD Mellansvenska Handelskammaren.

Antti Vainio, vice VD Mellansvenska Handelskammaren

Rätt hanterat kan Sverige komma ut som vinnare, men det finns också svagheter i det svenska systemet.

– Staten har svårt att hänga med, planeringsprocesserna är långsamma och ineffektiva, myndigheternas prognoser har svårt att fånga dagens snabba utveckling och arbetsmarknaden omvandlas i snabb takt. Det blir ännu viktigare med systemperspektiv och att kunna lyfta blicken. Nu behöver vi mer än någonsin modiga företagsledare och politiker,  säger Antti.

Erica Kronhöffer som är hållbarhets- och kommunikationsdirektör på godsoperatören Green Cargo AB menar att intresset och kunskapen om godstransporternas roll för välfärd och konkurrenskraft har förbättrats under senare år, vilket är mycket bra.

– Godset har av tradition haft en svag röst i debatten. Godset twittrar inte, så det saknas tydliga vittnesmål om godstrafikens utmaningar. Det gör att viktiga investeringar i godsstråk har en tendens att läggas åt sidan, och att pengarna istället läggs på utbyggd persontrafik. Men den starka industriella utvecklingen i norra Sverige kanske kan ändra på detta synsätt, och jag hoppas verkligen att utbyggnaden av godstrafik och passagerartrafik kan gå hand i hand. Det är bra för Sverige, avslutar Erica Kronhöffer.

Hör Emil Källström, vice VD och strategisk affärsutvecklare på Sekab, berätta om vikten av utbyggd järnväg för snabba godsflöden och utökade arbetsmarknadsregioner. Sekab är ett grönt kemiföretag som bland annat förädlar etanol till förnybara biodrivmedel och gröna kemikalier. Företagets huvudkontor ligger i Örnsköldsvik, när dubbelspåret är utbyggt kommer det ta 3 timmar och 13 minuter till Stockholm. Idag tar det 5,5 timme.