3,85 miljoner. Så många förseningsminuter blev det för passagerartågen i Sverige under 2023. Det värsta tågåret på mer än ett decennium med andra ord. Centerpartiets riksdagsledamot Anne-Li Sjölund från Sundsvall är en av dem som fått sin beskärda del när det gäller förseningar. Hon vill definitivt inte kalla sig landets mest otursförföljda tågresenär, men om det fanns en topplista…

– Jag tycker verkligen inte synd om mig själv. Det ser illa ut i hela landet just nu och 2024 började inte bättre. Men det drabbar ju i så många led. Passagerarna, deras barn, tågpersonal och deras anhöriga och så vidare, säger Anne-Li Sjölund.

– Eftersom förseningarna har blivit mer regel än undantag, har jag tvingats ta med det i beräkningen och bokar alltid in mig på ett tidigare tåg än jag egentligen skulle behöva – ibland redan dagen innan – för det gäller att vara förberedd på att något kan hända.

Vi ska först och främst slå fast att Anne-Li Sjölund inte är någon butter och bitter riksdagsledamot. Tvärtom. Det här är en kvinna som oftast tar missöden med en klackspark och möter livets vägbulor med ett leende, och förseningsepisoderna renderar ofta i lite dråpliga inlägg i hennes sociala kanaler. Ofta med en liten vink om att det nog skulle vara rätt så bra med dubbelspår på landets hårdast trafikerade enkelspår…

Men förseningarna innebär ibland att hon missar viktiga voteringar och möten, och hemma i huset på Alnö så har maken Calle vant sig vid att middagsplaneringen ibland får bytas till frukostfix i stället.

– Ja, som när tåget fastnade under Stadshotellet i Hudiksvall en torsdag i mitten av februari i år till exempel. Då var det tänkt att jag skulle vara hemma till middagen 20.00. 05.49 klev jag in genom dörren morgonen efter, och då blir liksom hela fredagen förstörd också…

En tågresenär som för otur med sig?

Stadshotellspassagen i Hudiksvall är bara en av flera besynnerliga ”flaskhalsar i flaskhalsen”, på det snart 100-åriga, cirka 30 mil långa enkelspåret mellan Gävle och Härnösand. Just den här gången blev det stopp i det strömlösa området under hotellet, vilket innebar att hela tåget var utan ström i väntan på nästa tåg som var på ingång, och som skulle hjälpa till med elförsörjningen.

Men åtgärden misslyckades, så i stället fick passagerarna på Anne-Lis tåg evakueras under tunneln till det andra tåget där det blev det ny väntan på det diesellok som till slut kunde bogsera bort det strömlösa tåget. Under de timmar som gick fylldes det på med tåg i båda riktningarna som inte kunde ta sig förbi ”pluggen” vid Stadshotellet.

– Det blir ju väldigt tydligt sådana här gånger hur sårbart ett hårt belastat enkelspår är. Personalen gjorde ett fantastiskt jobb, men även de och lokföraren behövde ju bytas ut eftersom de bara har tillåtelse att arbeta ett visst antal timmar, så det blir stökigt på många nivåer.

Efter många om och men fick Anne-Li och resten av passagerarna ändå åka tillbaka till stationen till slut. Ja, det blev ytterligare en kortare paus eftersom polisen stoppade tåget på grund av att för många människor rörde sig ute på spåren på stationen.

– Många lyckades ändå få tag på en taxi, eller bekanta som kunde plocka upp dem i Hudiksvall. Själv satt jag kvar på tåget och kom ju hem så småningom, även om det blev nästan tio timmar senare än tänkt, fortsätter Anne-Li.

Några månader tidigare var det stora snömängder i Gävle som gjorde att Anne-Li blev fast i Söderhamn. I sju timmar. Till slut, vid ettiden på natten, blev passagerarna erbjudna att vända tillbaka till Sundsvall. Helt uteslutet för Anne-Li eftersom hon knappt skulle hinna hem till Alnö igen innan hon måste tillbaka till Stockholm, så det fick bli hotellövernattning i Söderhamn i stället.

– Jag har haft lite missflyt med ganska dramatiska förseningar och incidenter, så min riksdagskollega från Sundsvall, moderaten Jörgen Berglund, brukar bli lite orolig när han upptäcker att han ska åka med samma tåg som mig, skrattar Anne-Li.

Det är inte bara Ostkustbanan som har sinkat Anne-Li Sjölund i hennes arbete. Det forsar ut anekdoter om förseningar i olika delar av landet, bland annat om när hon och många andra passagerare stod i timmar på perrongen i Göteborg och väntade på ett tåg som aldrig kom. SJ kunde inte ge någon som helst information om vad som var fel, eller när tåget skulle gå, även om appen sa att tåget hade gått i tid och var på väg mot slutdestinationen.

– Även om SJ är beroende av Trafikverket när det gäller uppgifter om avvikelser i trafiken, så tycker jag att det brister en hel del i deras egna informationskanaler.

– Dessutom tycker jag att det är konstigt att man bara får tillbaka halva kostnaden för biljetten vid dessa tillfällen, och det först efter att man har gjort en ganska krånglig och formell ansökan om återbetalning.

Sverigelyftet
Anne-Li Sjölund anser att järnvägen i norr – inte minst Nya Ostkustbanan och hela kustjärnvägen – borde ligga väldigt högt på statens prioriteringslista. Dels med tanke på de gigantiska och mestadels gröna investeringar och satsningar som sker just nu (cirka 1,8 miljarder i landets fyra nordligaste regioner), och dels för den grundmurade politiska enigheten och ambitionen om att ”hela landet håller ihop”.

Från Centerpartiets sida lanseras därför initiativet ”Sverigelyftet” med målet att Sverige temporärt ska överge överskottsmålet och i stället införa ett balansmål, där det frigjorda kapitalet oavkortat går till att förstärka och färdigställa eftersatt infrastruktur, inte minst järnvägsnätet.

– Vi måste sluta att ”dutta” och verkligen satsa på att färdigställa hela stråk i stället, och det gäller särskilt kustjärnvägen hela sträckan upp till Luleå. Den utvecklingen kan förhoppningsvis också skyndas på tack vare NATO-medlemskapet.

– När det gäller till exempel Nya Ostkustbanan som är så utredd och planmogen, så tycker jag att det vore resursslöseri att betala dyra konsultkostnader för att göra nya utredningar, utan bygg klart helt enkelt, säger Anne-Li Sjölund.

Just Nya Ostkustbanan ligger henne varmt om hjärtat av förklarliga skäl. Men hon tycker att det går lite trögt att få riksdagsmän från södra Sverige att inse hur viktigt projektet är även ur ett nationellt perspektiv och för Sveriges sammantagna konkurrenskraft.

– Samtidigt är det ju väl tyvärr så att ”man är sig själv närmast” när man representerar en region som riksdagsledamot, även om man skulle önska ett helhetsperspektiv.

– Men som gammal tågvärdinna själv så känns det helt ologiskt att det ska ta mycket längre tid för mig att resa från Sundsvall till Stockholm idag än det gjorde för många år sedan på grund av trängseln på spåret, avslutar en luttrad och något otursförföljd riksdagsledamot och tågresenär.