Nya Ostkustbanan kommenterar Trafikverkets förslag

17 januari 2024

Besvikelse över Trafikverkets förslag

Den gröna omställningen sker här och nu. Byggjobbare, ingenjörer och experter kommer från hela världen för att delta i den gröna revolutionen. Batterifabriker, vindkraftsparker och vätgasfabriker växer fram. Tusentals medarbetare måste rekryteras, insatsvaror och gods måste transporteras till och från de nya gröna industrierna. När Trafikverket ska beskriva hur den svenska infrastrukturen ska utvecklas under perioden 2026–2037 saknas detta perspektiv. I Trafikverkets värld minskar befolkningen och antalet jobb i norr.

Glenn Nordlund, ordförande Nya Ostkustbanan
Glenn Nordlund, ordförande Nya Ostkustbanan

– Det är svårt att förstå att en så stor och viktig myndighet som Trafikverket bortser från det som alla andra så tydligt ser. Vi har just nu en industriboom som saknar motstycke i Sveriges moderna historia, och samtidigt hävdar Trafikverket att Norrland ska avfolkas och jobben avvecklas, säger Glenn Nordlund regionstyrelsens ordförande i Västernorrland och ordförande i Nya Ostkustbanan.

Trafikverket lämnade i tisdags sitt inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen 2026–2037 till regeringen. Underlaget utgörs av en 261 sidor lång rapport.  Regeringen gav Trafikverket uppdraget att ta fram inriktningsunderlaget i juni. I sitt direktiv var regeringen mycket tydliga; regeringen vill stärka godspendling och arbetspendling, koppla ihop den svenska infrastrukturpolitiken med EU:s, satsa på sammanhängande stråk och också se till lönsamheten i stråken och inte beräkna samhällsnyttan i småetapper.

Nya Ostkustbanan riskerar att strykas

­– När direktiven kom blev vi hoppfulla. Nya Ostkustbanan tillgodoser med råge det som regeringen efterfrågade. Men trots regeringens tydlighet innebär Trafikverkets förslag att Nya Ostkustbanan i värsta fall kan komma att strykas helt i nästa nationella plan. Detta är ett chockbesked och rimmar illa med regeringspartiernas utfästelser om att bygga klart Nya Ostkustbanan till 2035, säger Glenn Nordlund.

Regeringen trycker på behovet av att stärka godspendling och arbetspendling, funktioner som den Nya Ostkustbanan skulle uppfylla bättre än de flesta andra objekt i planen.

EU har fastställt ett stomnät för järnväg, där Nya Ostkustbanan ingår. Stomnätet ska stå klart redan 2030. Det kräver att Trafikverket skyndar på sitt arbete och prioriterar färdigställandet. Men något sådant syns inte i Trafikverkets 261-sidiga rapport.

Bild på Trafikverkets Inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen
Trafikverkets Inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen presenterades 15 januari.

– Det är mycket märkligt att Trafikverket i sitt förslag inte analyserar vad EU:s krav innebär. Vilka brister finns? Vad krävs för att Sverige ska uppfylla EU:s regelverk? I denna del hoppas vi att regeringen ger Trafikverket ett nytt uppdrag att klarlägga detta. För att säkerställa att Nya Ostkustbanan står klar i början av 2030-talet krävs att regeringen agerar, menar Glenn Nordlund.

Dubbelspåret behövs för att lösa kapacitetsbristen

Regeringen efterfrågade också att Trafikverket i sitt underlag skulle beräkna samhällsnyttan i stråken, inte i enskilda etapper.  Det är först när stråket blir klart som den fullständiga samhällsnyttan kommer fram. Nya Ostkustbanan är lönsam, men de enskilda små etapperna är inte lönsamma. Därför är stråktänket viktigt för Nya Ostkustbanan. I Trafikverkets rapport finns inga sådana beräkningar eller resonemang.

Fler och fler får nu upp ögonen för att den gröna omställningen inte är en begränsad företeelse i Norrbotten och Västerbotten, tvärtom. Nu ser vi en investeringsvåg som drar söderut. Det handlar om stora och viktiga investeringar i mångmiljardklassen.

– Nu är det hög tid att titta på vad som krävs för att skapa fungerande anslutningar söder om Norrbotten och Västerbotten. För att lösa kapacitetsbristen och på så sätt öka såväl godstrafik, arbetspendling och långväga persontrafik krävs att Nya Ostkustbanan byggs klar så fort som möjligt. Redan nu hindrar gamla Ostkustbanan och Ådalsbanan godsflödena från norra Sverige till resten av världen, konstaterar Glenn Nordlund.

Eftersom Ostkustbanan är fullbelagd måste tillkommande tåg gå på Norra stambanan, vilket inte går för att det inte finns tillräcklig kapacitet. För att möta den industriella utvecklingen i Norra Sverige krävs att hela kuststråket prioriteras och en sammanhängande modern järnväg byggs för ökade godstransporter och för att säkerställa snabbare persontransporter.

Nya Ostkustbanan skulle få en mycket stor betydelse för att kraftfullt öka arbetspendlingen och på så sätt förstora arbetsmarknadsregionerna, vilket är av mycket stor vikt för kompetensförsörjningen i norra Sverige.

En annan viktig faktor är att dubbelspåret skulle halvera företagens kostnader för godstransporter och effektivisera logistiken högst avsevärt. Idag går nästan inga godståg längs kusten, vilket framför allt beror på att det redan idag saknas kapacitet, men också på grund av bristande teknisk standard på delar av banan.

Nya Ostkustbanan måste prioriteras i nästa nationella plan

Nya Ostkustbanans vd Ingela Bendrot befinner sig på Transportforum i Linköping och hade möjlighet att föra fram Nya Ostkustbanans synpunkter direkt till ministern.

– Jag lyfte fram att Trafikverket inte svarat på regeringens frågor. Det enda rimliga nu är att regeringen ger Trafikverket ett särskilt uppdrag att analysera vad som krävs för att Sverige ska uppfylla kraven i EU:s TEN-T-förordning. Då får vi svart på vitt att Nya Ostkustbanan måste prioriteras i nästa nationella plan, säger Ingela Bendrot.

En annan fråga som Bendrot lyfte upp var vikten av att Trafikverket på allvar börjar fokusera på stråken och att bygga klart.

­– Det är anmärkningsvärt att Trafikverket väljer att bortse från att regeringen bett dem att se till lönsamheten i stråken. Även detta borde föranleda åtgärder från Regeringens sida, avslutar Ingela Bendrot.

 

Läs om Trafikverkets bristfälliga trafikprognoser här.

Ingela Bendrot samtalar med Andreas Carlson, infrastrukturminister.
Ingela Bendrot samtalar med Andreas Carlson, infrastrukturminister.

Arkiv