Trafikverket bygger sina planer på trafikprognoser som i sin tur bland annat bygger på uppskattningar av den ekonomiska utvecklingen och befolkningsutvecklingen. Trafikverket har tidigare visat att man inte har förstått utvecklingen i norra Sverige. Men inför framtagandet av underlaget till inriktningsplanering har Trafikverket fått ett antal uppdrag från regeringen som handlar om den förväntade kraftiga trafikökningen i Norr- och Västerbotten. Även om dessa underlag underskattar det som sker i norr och enbart tar hänsyn till utvecklingen i de två nordligaste länen finns därmed kunskap inom Trafikverket om utvecklingen.

– Till vår förvåning har inte Trafikverket använt denna kunskap utan helt ignorerat effekterna av industriinvesteringarna i norr, säger Lars Nilsson som har en gedigen bakgrund inom såväl Regeringskansliet som Trafikverket.

Nilsson lyfter fram några exempel på vad Trafikverket antar i sitt förs:

• • Trafikverket antar att sysselsättningen i de fyra nordligaste länen minskar med mellan 2 och 7 procent fram till 2040. Detta går helt på tvärs mot de siffor som Trafikverket själva presenterade i regeringsuppdraget om åtgärder i transportinfrastrukturen i Norr- och Västerbotten där sysselsättningen i de fyra nordligaste länen beräknas öka med 8 procent (2023).

• Befolkningen beräknas minska i tre av de fyra nordligaste länen fram till 2040. I Norrbotten utgår Trafikverket i sitt inriktningsunderlag från en minskning av befolkningen på drygt 5 procent och en i princip oförändrad befolkning i Västerbotten. I regeringsuppdraget 2023 räknade Trafikverket däremot inte med en minskad befolkning i Norrbotten och med en ökning av befolkningen i Västerbotten på 13 procent.
• Trafikverket antar att produktionen i basnäringarna 2040 är markant mindre än i Trafikverkets förra prognos. De stora industriinvesteringarna i norra Sverige ska alltså enligt Trafikverket leda till minskad produktion av malm, stål och skogsprodukter.

– Sammantaget innebär Trafikverkets inriktningsunderlag en sänkt prognos för kollektivtrafiken och för godstransporterna i norra Sverige jämfört med vad Trafikverket tidigare antagit. Vi hade förväntat oss att prognoserna tvärt om skulle höjas, eftersom allt fler investeringar går från lösa planer till spaden i backen. Men eftersom Trafikverket inte verkar prioritera att bygga ut kapaciteten i järnvägssystemet i norra Sverige så får man anta att Trafikverket drar ner sina prognosantaganden för att trafiken ska kunna inrymmas på de allt trängre spåren, avslutar Lars Nilsson.