Nya Ostkustbanan går i spetsen för viktigt utvecklingsarbete

– Det är bra att Nya Ostkustbanan nu dragit igång detta. Det finns många exempel på att nyttan av järnvägsinvesteringar systematiskt har undervärderats. Att granska och utvärdera de samhällsekonomiska effektbedömningarna är därför viktigt. Här krävs mycket utvecklingsarbete, sade Trafikutskottets ordförande Karin Svensson Smith (MP) på ett seminarium som Nya Ostkustbanan höll i Riksdagen den 17 maj.

Även Trafikutskottets vice ordförande Jessica Rosencrantz höll med om att detta är en viktig fråga. Med rättvisande kalkylmodeller ökar nämligen chansen att de statliga pengarna läggs på rätt investeringar.

– Vi ser stora brister i de nuvarande modellerna, men samtidigt vill jag trycka på behovet av att använda metoder som gör att man kan jämföra samhällsnyttan mellan olika typer av investeringar. Därför är detta utvecklingsarbete väldigt viktigt, sade Jessica Rosencrantz (M).

Nya Ostkustbanan har med hjälp av Sweco tagit initiativ till ett utvecklingsarbete som syftar till att ta fördjupa kunskapen om de samhällsekonomiska effektbedömningarna. Arbetet görs i form av en fallstudie. Den utgår i från den kalkyl som nyligen tagits fram för Ostkustbanans sträckning Birsta – Timrå. Genom att göra en fallstudie i ett faktiskt fall underlättas diskussionen om svagheter och styrkor i kalkylmodellerna.

Arbetet bedrivs i en transparent process där experter och olika aktörer har bjudits in. Ett expertseminarium hölls den 10 maj i Stockholm. Experterna, som bl a kom från regeringens expertmyndighet Trafikanalys, KTH, Trafikverket, Sweco, ÅF, Skogsindustrierna, och Cerum vid Umeå Universitet hade följande konkreta förslag till förbättringar:

Ökad dialog med industrin för mer precisa prognoser i närtid
Arbeta med alternativa scenarier tidigt
Komplettera analyser av deletapper med helhetsanalys
Inte bara underskattning av nyttan
Öka transparensen i beslutsunderlaget – förklara osäkerheter
Ge de transportpolitiska målen större tyngd i värderingen – använd infrastruktur som utvecklingsmedel

Seminariet i Riksdagen samlade en kunnig skara deltagare från bl a Näringsdepartementet, KTH, Trafikanalys och näringslivet. Givetvis deltog även ett antal riksdagsledamöter. På seminariet presenterade Henrik Andersson från Sweco det hittillsvarande arbetet. Han är civilingenjör och strategikonsult och den som håller ihop det pågående utvecklingsarbetet.

– De brister och utmaningar som vi belyser i rapporten är inte nya eller okända, men de blir extra tydliga när vi studerar ett konkret fall. Birsta-Timrå visar bland annat att vi har svårt att anpassa kalkylerna så att vi tar hänsyn till det vi faktiskt vet kommer att hända, snarare än att bara förlita oss på prognoser med tveksam tillförlitlighet, sade Henrik Andersson från Sweco.

– Alla är överens om att Nya Ostkustbanan är Sveriges längsta flaskhals, men när man sedan ska beräkna samhällsnyttan låser nuvarande kalkylmodeller fast sig i beräkningar för varje enskild delsträcka. Då tappar man samtidigt ett system- och helhetsperspektiv som bör väga tungt i sammanhanget. Bristerna i modellerna blir extra tydliga när man studerar ett faktiskt exempel som Birsta-Timrå där modellen inte ens har tagit hänsyn till de förväntade effekterna för transportsystemet när exempelvis Östrands pappersmassafabrik fördubblar sin kapacitet eller att Sundsvalls Logistikpark etableras utmed sträckan, sade Peder Björk (S) Kommunstyrelsens ordförande i Sundsvalls kommun och tillika ordförande i Nya Ostkustbanan.

– Det är viktigt att vi fortsätter diskutera hur vi använder de samhällsekonomiska verktygen som beslutsunderlag och hur vi hanterar de osäkerheter som alltid kommer att finnas, säger Ingela Bendrot som är vd för Nya Ostkustbanan.

– Redan nästa vecka kommer vi att lämna en första rapport till Näringsdepartementet och Trafikverket. Där kommer vi att redovisa de slutsatser som dragits hittills. I början av september kommer vi att anordna ytterligare ett expertseminarium och senare kommer vi att hålla en hearing kring dessa frågor där vi bjuder in ledande företrädare från berörda myndigheter och andra som arbetar med dessa frågor, avslutar Ingela Bendrot.

Klicka här för att se bilderna från Henrik Anderssons presentation.

Fördjupning kring de samhällsekonomiska kalkylmodellerna

SEB består av två delar, för det första en så kallad cost-benefitkalkyl, där de effekter som kan värderas i pengar ingår. Det gäller bland annat kostnader för investering, drift och underhåll samt intäkter eller kostnader för tidsvinster, trafiksäkerhet och miljöpåverkan som utsläpp av klimatpåverkande gaser. Den andra delen är en kvalitativ bedömning av de konsekvenser där det saknas bra metoder för att ange ett pris i kronor. I denna del ingår effekter på många ”mjuka” parametrar som jämställdhet, tillgänglighet för funktionshindrade, barriär- och intrångseffekter.

De samhällsekonomiska effektbedömningarna utgör ett viktigt beslutsunderlag, men bygger samtidigt på modeller och metoder som är behäftade med osäkerheter som påverkar utfallet. Det finns många effekter som bara delvis kan värderas och dessutom är resultaten beroende av de förutsättningar som antas. Vanliga invändningar mot metoderna är att de inte i tillräcklig grad beaktar så kallade dynamiska effekter (”wider economic benefits”) och inte heller förmår fånga den fulla nyttan för av att förbättra för godstransporter. Av denna anledning bedriver Trafikverket ett ständigt pågående utvecklingsarbete för att förbättra metoderna.

Nya Ostkustbanan ser en möjlighet att bidra till debatten genom att analysera den samhällsekonomiska effektbedömning som nyligen gjorts för etappen Birsta-Timrå på Ostkustbanan norr om Sundsvall. Genom att använda en konkret sträcka som fallstudie kan de teoretiska resonemangen bli tydligare och antaganden om framtida utveckling kan jämföras med specifika förutsättningar och faktisk historisk utveckling. Nya Ostkustbanan har därför anlitat konsultföretaget Sweco för att bland annat studera följande frågeställningar:

Vilka antaganden ligger till grund för den regionala utvecklingen och hur stämmer de överens med dagens situation och den historiska utvecklingen?
I vilken mån har alternativa scenarier använts för att belysa effekterna av en starkare eller svagare utveckling än antagandena?
Vilken trafik för personresor och godståg har antagits? Är trafiken rimlig i relation till efterfrågan och kapacitet på banan?
Hur beskrivs nyttan för godstransporter och hur påverkar avgränsningen av projektet utfallet?
Vilka nyttor uppstår i regionen och kommunerna som exempelvis ökade möjligheter för stadsutveckling, utveckling av företagens logistik och bättre fungerande arbetsmarknad?

Syftet med studien är att på ett konstruktivt och transparent sätt försöka bidra till kunskapen om hur de samhällsekonomiska effektbedömningarna kan utvecklas. Arbetet kommer att drivas i dialog med Trafikverket och andra experter som kan komplettera Swecos bedömningar och resonemang.