Tomas Eneroth: ”Dubbelspåret viktigt för hela Sveriges tillväxt”
Infrastrukturministern slår fast att dubbelspårsutbyggnaden inte är en regional satsning. Det är en nationell satsning.
Stora satsningar görs nu på att lyfta infrastrukturen, bara i Västernorrland uppgår satsningarna till tio miljarder kronor.
Sundsvalls Tidning gjorde en stor intervju med infrastrukturminister Tomas Eneroth då han besökte Sundsvall och Härnösand hösten 2019. Frågorna kretsade kring ministerns syn på dubbelspårsutbyggnaden. Vi återger här delar av intervjun.
Reportern Pontus Hellsén frågar ministern om siffran är till nackdel för utbyggnaden av dubbelspår på Ostkustbanan – då andra delar i landet fått nöja sig med mindre.

Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
– Nej, det tror jag inte. För när man börjar måste man också fullfölja. Och det är ingen tvekan om att vi nu påbörjar det som är den största järnvägssatsningen i modern tid, säger Tomas Eneroth.
– Resurserna finns, nu gäller det att planeringsarbetet fungerar så vi inte får förseningar. Jag är väldigt mån om att detta ska ske så snabbt som möjligt.
Pontus Hellsén pressar även ministern på när i tiden dubbelspåret kan stå klart.
– Ja, men som sagt, ingen ska tveka på det långsiktiga målet när det gäller utbyggnaden.
– När i tiden, ja återigen, jag kan inte säga något annat än det som redan är beslutat.
En annan fråga som tas upp gällde skrivningarna i Januariavtalet.
I januariavtalet mellan S, MP, C och L nämns nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö samt att ”det ska ske fortsatt utbyggnad av järnvägen i norra Sverige och planeringen för att bygga Norrbotniabanan”. Varför nämns Norrbotniabanan men inte nationens längsta flaskhals i Januariavtalet? Enligt infrastrukturministern ska ingen tveka om det långsiktiga målet.
– Vi säger järnvägen i norra Sverige och det inkluderar, förklarar Tomas Eneroth.
Hellsén undrar varför man i avtalet specifikt skriver Norrbotniabanan, men inte Ostkustbanan?
– Alltså järnvägen i norra Sverige är inte minst Ostkustbanan också. För det är klart att jag vill att vi påskyndar investeringarna i järnväg, både för klimatets skull. Det behövs. Men också för att det ökar och vidgar arbetsmarknadsregionerna.
Även EU-frågorna avhandlas i intervjun.
Som nybliven infrastrukturminister säger han sig ha blivit ”förvånad” över att projekt norr om Stockholm genom alla år gått miste om medfinansiering från EU.
– De var undantagna möjligheten att söka till stomnätskorridoren (kallad ”Skandinavien-Medelhavet”, reds. anm.). Därför ändrade jag vårt regelverk, säger Eneroth.
Våren 2019 ställde sig Europaparlamentet bakom att järnvägssträckan Stockholm–Haparanda kan få medfinansiering på cirka 20 till 30 procent.
På frågan om EU-pengar betyder att dubbelspår blir av i en snabbare takt svarar Tomas Eneroth:
– Med tanke på att jag vill påskynda projekten, inte minst med Norrbotniabanan, men också med satsningar på järnväg i norra Sverige, så kan medfinansiering från Europa vara en otroligt viktig del.
Sedan tidigare har regeringen beslutat om att Trafikverket ska göra en så kallad bristanalys inför att den nationella planen uppdateras igen 2022.
– Den är viktig. Det är ett sätt för oss att säkerställa att vi har färdiga projekt framöver i det fortsatta planeringsarbetet och det är en tydlig signal från oss… vilka satsningar vill vi se framöver, säger Tomas Eneroth.

Besöket genomfördes den 14 oktober och ministern gästade både Härnösand och Sundsvall. Eneroth träffade politiker och tjänstemän från berörda kommuner, regioner och Trafikverket Region Mitt, samt även landshövdingen och hennes medarbetare.