Trafikverkets förslag att stoppa den planerade dubbelspårsutbyggnaden av Ostkustbanan har väckt starka reaktioner. I remissvaren till regeringens arbete med den nationella planen för transportsystemet 2026–2037 framträder nu ett tydligt och starkt stöd för Nya Ostkustbanan.

En genomgång av samtliga remissvar som inkommit till Regeringskansliet visar att stödet för Nya Ostkustbanan har ökat markant jämfört med föregående planomgång. Totalt lyfter 62 remissinstanser Nya Ostkustbanan i sina yttranden. Det motsvarar 12,5 procent av samtliga remissvar – var åttonde svar. Vid den förra remissomgången (nationell plan 2022–2033) var motsvarande andel 7,5 procent.

Ökningen syns tydligt inom flera grupper:

• fler kommuner än tidigare lyfter Ostkustbanan
• ett stort och växande engagemang från näringslivet
• regioner, länsstyrelser, organisationer och myndigheter pekar på Ostkustbanans viktiga roll i det nationella järnvägssystemet

Särskilt anmärkningsvärt är att antalet företag som uttryckligen stöder Nya Ostkustbanan har ökat från ett till 26 jämfört med förra planomgången.

Unik mobilisering från näringslivet

Genomgången visar en unik mobilisering i den nationella planeringen. Sällan har ett enskilt järnvägsprojekt fått en så bred och tydlig uppbackning från näringslivet.

Det handlar både om mindre företag längs stråket och om tunga nationella aktörer. Bland dem som tydligt lyfter behovet av Nya Ostkustbanan finns SJ och Green Cargo. Flera företag har lämnat omfattande remissvar där Ostkustbanan pekas ut som en av Sveriges mest kritiska flaskhalsar – för både gods- och persontrafik.

Ostkustbanan – systemets svagaste länk

Ett genomgående tema i remissvaren är behovet av att se järnvägen som ett sammanhängande system. När stora investeringar nu genomförs längre norrut – i Norrbotniabanan och Malmbanan – blir bristerna på Ostkustbanan allt mer påtagliga.

Sträckan mellan Gävle och Härnösand är i dag en av Sveriges mest belastade och samtidigt mest sårbara järnvägssträckor. Kapacitetsbristen påverkar långväga persontrafik, regional pendling, godstransporter och internationella flöden inom EU:s TEN-T-nät. När denna länk inte fungerar sprids störningarna snabbt vidare i hela systemet. Exempelvis Kungliga Tekniska högskolan (KTH) pekar på Ostkustbanans avgörande betydelse ur ett system- och stråkperspektiv, och lyfter behovet av kapacitetsstarka lösningar för att möta ökande godsflöden.

– Järnvägen är ett sammanhängande system. Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk – och i dag är det uppenbart att Ostkustbanan utgör den svagaste länken mellan norra och södra Sverige, säger Peter Haglund, vd för Nya Ostkustbanan.

En stark signal till regeringen

Den samlade bilden från remissvaren visar att förståelsen för Nya Ostkustbanans strategiska betydelse har ökat kraftigt – hos kommuner, regioner, näringsliv, akademi och andra centrala aktörer.

– Det breda stödet i remissvaren visar att det finns en mycket stor samsyn om behovet av att bygga bort kapacitetsproblemen och sårbarheten på Ostkustbanan. Det är en tydlig och viktig signal till regeringen inför beslutet om den nationella planen senare i vår, säger Niklas Säwén, ordförande i Nya Ostkustbanan.

Inför regeringens beslut är budskapet från remissinstanserna tydligt: utan en kapacitetsstark Ostkustbana riskerar nyttan av hela järnvägssystemet att urholkas.

Ytterligare information

Peter Haglund, vd för Nya Ostkustbanan

Telefon 070-496 20 23
E-post peter.haglund@nyaostkustbanan.se

Pressbilder finns här.