Riksdagsledamot reste genom ökänd flaskhals
Emma Berginger, trafikpolitisk talesperson för miljöpartiet och ledamot i Riksdagens trafikutskott, fick resa i förarhytten mellan Sundsvall och Härnösand. Resan gick inte särskilt snabbt. Banan är krokig och kurvig – i allra högsta grad omodern.
– Standarden undermålig och kapaciteten starkt begränsad på sträckan. Det går inte att köra lika långa eller tunga tåg som på andra delar av det svenska järnvägssystemet, konstaterar Emma Berginger.
Syftet med resan var helt enkelt att visa hur dålig och ineffektiv järnvägen är på sträckan Gävle–Härnösand i allmänhet och sträckan Sundsvall–Härnösand i synnerhet. Den senare sträckan brukar relateras till som ”flaskhalsen i flaskhalsen”.
Vägsträckan längs E4 mellan Sundsvall och Härnösand är cirka 50 kilometer lång och tar cirka 35 minuter med bil och cirka 45 minuter med buss. Järnvägen mellan städerna är cirka 70 kilometer lång och tar 55–65 minuter för persontåg, beroende på antal tågmöten. Lutningarna och den dåliga bärigheten på banan gör att det idag är svårt att få någon ekonomi i godstransporter på järnvägen, om det ens går att köra de specifika varorna.
Det är alltså här som det behövs en rejäl propplösare. Som ett dubbelspår mellan Sundsvall och Härnösand. Vilket skulle innebära att:
- restiden minskar drastiskt, från 55–65 minuter till cirka 22 minuter
- tågresandet får ökad konkurrensfördel
- det blir fler avgångar
- fler godstransporter på järnväg
- bättre trafikmiljö och mindre miljöbelastning.
Det finns idag drygt 8,1 miljarder kronor avsatta till utbyggnad av dubbelspår på den 27 mil långa sträckan mellan Gävle och Härnösand. Då handlar det om dubbelspårsutbyggnad på delsträckorna Gävle–Kringlan, cirka 4 mil norr om Gävle, samt Njurunda–Sundsvall, som ligger knappt 2 mil söder om Sundsvall. Men det skulle behövas ytterligare cirka 25–30 miljarder kronor för att finansiera utbyggnaden av dubbelspår på sträckan fullt ut. Investeringar som skulle betala sig, enligt Henric Fuchs, samordnare för kollektivtrafik och infrastruktur, Region Västernorrland:
– Det finns en enorm resandepotential på sträckan mellan Sundsvall och Härnösand med cirka 150 000 personer i upptagningsområdet.
– Här finns också en jättepotential för överflyttning av gods från väg till järnväg. Idag passerar cirka 2 500 lastbilar på E4 kring Sundsvall, Timrå och Härnösand. Med ett dubbelspår och modern järnväg skulle stora delar av godset kunna lyftas upp på rälsen istället, säger Henric Fuchs.
Flaskhalsen till trots är sträckan redan nu SJ:s tredje viktigaste i landet och resandet ökar hela tiden. I dagsläget trafikeras sträckan Sundsvall–Härnösand av 9 regiontågturer, 4 snabbtåg (SJ) och 2 nattåg (SJ). Med start i höst tillkommer ytterligare ett par avgångar med regiontåg på sträckan. Så det behövs räls.
– Frågan om Nya Ostkustbanan är den enskilt viktigaste utvecklingsfrågan för Västernorrland och förmodligen för hela norra Sverige, Norrbotniabanan inkluderad, konstaterar Henric Fuchs.
Emma Berginger (MP) hade sin ståndpunkt klar redan innan åkturen i flaskhalsen – hon vill se en utbyggd och upprustad järnväg i hela landet:
– Vi jobbar för att få till en separat lånefinansiering för höghastighetståg. Lyckas vi med det frigörs 40 miljarder kronor från den nationella transportplanen. Då har vi helt andra förutsättningar att finansiera andra järnvägsprojekt i landet, säger hon.