Oroväckande slutsatser från Trafikverket

Trafikverket har lämnat sitt underlag till regeringens kommande infrastrukturproposition och det är en på många sätt bekymmersam läsning. Trafikverket gör bedömningen att pengarna under de närmaste 12–16 åren inte räcker till annat än att lappa och laga dagens system.

Några framtidssatsningar ingår inte i förslaget. Inte ens att bygga färdigt halvbyggda projekt som Nya Ostkustbanan och Norrbotniabanan. Infrastrukturministern vill ha Sverige som en permanent världsutställning för hållbara transportlösningar, men Trafikverkets underlag ger inte ens utrymme att uppgradera dagens infrastruktur till EU kraven. Det är inte hållbart menar företrädare för Nya Ostkustbanan.

Hur har Sverige hamnat i denna situation?

I Trafikverkets underlag finns ett antal tankeväckande delsvar.

  1. För det första har kostnaderna för infrastrukturåtgärder ökat flerfaldigt snabbare än konsumentprisindex de senaste 10 åren. Det gör att infrastrukturanslagen räcker till allt mindre för varje år. Infrastrukturbranschen verkar bli allt ineffektivare för varje år.
  2. För det andra har Sverige satsat på flera storprojekt, såsom höghastighetsjärnvägen, som inte är finansierade utan stjäl framtida utrymme från andra satsningar.
  3. För det tredje visar Trafikverkets underlag på en avsaknad av framtidsbild och en framtidsoptimism.

Underlaget präglas av en kameral lappa-och-laga-inställning. Detta leder till att de delar av landet som har en väl fungerande infrastruktur får en väl fungerande infrastruktur även i framtiden. De delar som inte har en väl fungerande infrastruktur får fortsätta att stå tillbaka. Det är också så Trafikverket redovisar effekterna av sitt förslag. Trafikverket prognos bygger på en kraftig minskning av befolkningen i nästa alla kommuner i norra Sverige. För de flesta kommunerna handlar det om en befolkningsminskning på mer än 10 procent. Men fortsatt dålig infrastruktur så kanske det är en prognos som blir självförverkligande, men våra bedömningar är att med strategiska infrastruktursatsningar är det tvärt om troligt att norra Sverige kan öka sin befolkning.

”Trafikverket kan bättre än så här!”

–För vår del känns detta väldigt ledsamt. Vi uppfattar att det inom Trafikverket finns en mycket hög kompetens och gedigen erfarenhet, men ändå hamnar man snett. Vi har under de senaste åren följt flera viktiga dynamiska och framtidsinriktade processer inom Trafikverket; inte minst arbetet med Nya Ostkustbanans utbyggnadsstrategi och arbetet inom det nationella godstransportrådet. Dessa processer har kännetecknats av ett tydligt fokus och ett framtidsinriktat angreppssätt. Jag önskar att inriktningsunderlaget också hade präglats av det. Trafikverket kan bättre än så här, säger Ingela Bendrot vd för Nya Ostkustbanan.

”Stärk norra Sveriges viktigaste pulsåder – Nya Ostkustbanan”

Nya Ostkustbanan har analyserat Trafikverkets underlag och efterlyser en mer framtidsinriktad syn.

Glenn Nordlund
Glenn Nordlund ordförande Nya Ostkustbanan Foto: Maria G Nilsson

– Norra Sverige står inför stora förändringar där infrastrukturen avgör om utvecklingen går i rätt eller fel riktning. Om 25 år ska transportsystemet vara klimatneutralt och då krävs goda fossilfria transportlösningar. Vi har behov av att resa även i framtiden. Och vi vill att resan ska vara snabb, säker och smidig. Samtidigt har industrin, framförallt basindustrin, behov av billiga och bra godstransporter för att klara den internationella konkurrensen. Norra Sveriges pulsåder är kustjärnvägen, från Luleå till Stockholm. Men det är en pulsåder med förträngningar. Nu har man äntligen byggstartat Norrbotniabanan, men flera sträckor mellan Gävle och Härnösand behöver byggas ut så att de klarar dagens krav på snabba, långa och tunga tåg. Det är först när hela sträckan är klar som systemeffekterna uppstår och moderna järnvägslösningar kan sättas in i norra Sverige. En utbyggd järnväg mellan Gävle och Härnösand kommer att sänka kostnaderna att transportera varor både norrut och söderut samtidigt som restiderna kan minska dramatiskt. Tåget skulle till och med kunna konkurrera med flyget, säger Glenn Nordlund som är regionstyrelsens ordförande i Västernorrland och ordförande i Nya Ostkustbanan

Trafikverkets lösning på klimatfrågan är elektrifiering, ökad användning av biodrivmedel och att höja drivmedelspriset tills de fastlagda målen nås. Det är en regressiv politik, det vill säga att de med svagast ekonomi får procentuellt betala mest. Det är också en politik som slår mot landsbygden och landsorten. Det är en politik som ökar klyftorna i landet. Det är också fel fråga. Om 25 år ska Sverige vara klimatneutralt och det innebär att transportsystemet ska vara fossilfritt. Frågan som Trafikverket borde ställa är därför ”Hur kan hela Sverige resa och transportera fossilfritt om 25 år”. Det kräver att det finns god infrastruktur i hela landet.

Bodil Hansson, Kommunstyrelsens ordförande i Sundsvall
Foto Ingela Bendrot

”Nya Ostkustbanan kan kraftigt minska godstransportkostnaderna”

–En satsning på Nya Ostkustbanan skapar helt andra möjligheter för att klara framtidens fossilfria transporter. Med Nya Ostkustbanan kan hela kuststräckan från Stockholm till Luleå trafikeras av snabbtåg med en hastighet av 250 km/h. Det förkortar exempelvis restiden mellan Sundsvall och Stockholm till ner mot två timmar, vilket gör att järnvägen vid behov kan ersätta inrikesflyget. Det skapar också möjlighet till robusta arbetsmarknadsregioner genom fungerande pendlingsmöjligheter, som gynnar både företagen och människorna, säger Bodil Hansson som är nytillträdd kommunstyrelseordförande i Sundsvalls Kommun.

–Nya Ostkustbanan kan  kraftigt minska godstransportkostnaderna. Med en modern standard kan längre, tyngre och snabbare tåg trafikera kustjärnvägen. Bara genom att möjliggöra för 750 meter långa tåg skulle, enligt Trafikverksanalyser, transportkostnaderna sjunka med 20 procent. Nu görs stora och viktiga mångmiljardinvesteringar i Sundsvall, men för att de ska få full utdelning krävs att hela kustjärnvägen byggs ut, understryker  Bodil Hansson

”Bygg klart Nya Ostkustbanan till sista metern”

Enligt Ingela Bendrot, vd för Nya Ostkustbanan, är det  framförallt tre saker som stör i inriktningsunderlaget:

  1. Trafikverket säger nej till nya investeringar, men säger samtidig att godstransporterna kommer att öka med 50 procent och persontransporterna med 28 procent.
  2. Trafikverket bedömer att befolkningen i Sverige kommer att öka med 16 procent, men att befolkningsantalet i de sju nordligaste regionerna kommer att minska.
  3. Just nu pågår jättelika industriinvesteringar längs Norrlandskusten, samtidigt som Trafikverket säger nej till ny modern infrastruktur längs Norrlandskusten.

–Detta går inte ihop. Det kommer att krävas ordentliga satsningar på att uppgradera den svenska infrastrukturen för att möta framtidens behov. Vi har bl a efterlyst satsningar på ett sammanhängande järnvägsnät för 250 km/h där sträckan Gävle–Luleå är en viktig del. En sådan satsning skulle kosta drygt 150 miljarder och gynna hela Sveriges utveckling, säger Ingela Bendrot vd för Nya Ostkustbanan

–Trafikverket lyfter fram sin fyrstegprincipen som säger att det är bättre att lappa och laga än att bygga nytt, men genom att inte bygga klar Nya Ostkustbanan så kan inte fördelen med de utbyggda delarna till fullo utnyttjas. Fyrstegsprincipen leder därför till en kapitalförstörelse av stora mått. Så länge det finns  flaskhalsar kvar i systemet kommer godstrafiken inte att kunna trafikera på ett effektivt sätt, därför måste Nya Ostkustbanan byggas klart till sista metern avlutar Ingela Bendrot.

Nya Ostkustbanans förslag till regeringen

Innan regeringen sätter sig ner för att skriva sin infrastrukturproposition behövs därför nya tag tas så att politiken kan växla in på ett spår mot en bättre och hållbarare framtid. Vi har några förslag till dessa nya tag.

  • Byt ut fyrstegsprincipen till en femstegsprincipen, som sätter systemnyttan i fokus.  Det första steget blir då att bygga klart halvbyggda sträckor och system som exempelvis Nya Ostkustbanan. Annars riskerar vi att få ett dysfunktionellt infrastrukturssystem med korta sträckor med supermodern standard, och sedan långa sträckor med undermålig standard.
  • Tänk till om prognosunderlaget. Är det önskvärt att avfolka norra Sverige, eller ska infrastrukturpolitiken bidra till att den potential som finns i norra Sverige ska tas tillvara genom att transportmöjligheterna förbättras.
  • Stoppa gökungarna från att växa. Det är inte rimligt att kostnaderna för megaprojekt äter ut utrymmet för framtidssatsningar i andra delar av landet. Det är inte heller rimligt att drift och underhåll fortsätter att bli dyrare. Det är dags att ta Riksrevisionens kritik på allvar.
  • Lyft perspektivet. Infrastrukturpolitik är inte bara en fråga om anslagsnivåer som Trafikverkets underlag tyder på. Hur ska det klimatneutrala Sverige fungera och hålla ihop? Hur ska Sverige leva upp till EU:s krav på de transeuropeiska nätverket? Hur kan Sverige ta höjd för den ökande handeln österut, framförallt med nordöstra EU? Hur kan nya tekniska möjligheter såsom höghastighetståg för 250 km/h på ”vanliga” banor tas tillvara?

Fortsatt arbete

I vår kommer regeringen att lägga fram sin infrastrukturproposition som ska visa transportpolitikens kommande inriktning. I slutet av november kommer Nya Ostkustbanans styrelse att avge sitt yttrande över Trafikverkets förslag. Vi kommer här på hemsidan att återkomma till våra synpunkter på förslaget.

 

Arkiv