Nej till höghastighetsbanor öppnar nya möjligheter för Nya Ostkustbanan

Regeringsbildningen pågår och många undrar vad beskedet att stoppa nuvarande planer på höghastighetsbanor innebär. Det är ännu för tidigt att svara, eftersom förhandlingar ännu inte är klara. Men motionen och tidigare uttalande kan ändå ge vissa fingervisningar. Vi reder ut vad som gäller.

M, KD, L och SD säger i en gemensam motion, som svar på regeringens skrivelse med anledning av nationell planering för transportinfrastrukturen 2022–2033, bestämt nej till höghastighetsjärnväg:

”Behoven inom infrastrukturen är stora och en satsning på höghastighetsjärnväg riskerar att tränga undan andra nödvändiga investeringar. Övriga investeringar i befintligt järnvägssystem och nya spår innebär att tåg kommer att färdas snabbare i framtiden, även utan höghastighetsjärnväg. Satsningar på järnvägen bör i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik. Detta stärker jobb och tillväxt i hela landet. Det finns därmed starka skäl till att ifrågasätta projektet. Utifrån prioriteringar om den samhällsekonomiska och miljömässiga nyttan säger Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna nej till höghastighetsjärnväg.”

Anledningen till motionen är att skrivelsen landat på riksdagens bord, och att riksdagspartierna förväntas reagera på regeringens förslag. Detta gäller även när vi har en så kallad övergångsregering. Även MP har lämnat en motion, de kräver bland annat att utbyggnaden av Nya Ostkustbanan påskyndas.

Riksdagen kommer nu att behandla motionen och det finns en majoritet i utskottet och i Riksdagen för att säga nej till höghastighetsbanorna.

Ökat stöd för Nya Ostkustbanan under 2021 och 2022

Sedan vi gjorde vår partigranskning 2021 har stödet för Nya Ostkustbanan ökat markant. Under 2022 har flera partier tagit tydlig ställning till snabbare utbyggnad.

– Ostkustbanan, tillsammans fyr-spåret mellan Uppsala och Stockholm, är nödvändig för svensk konkurrenskraft, det är ett nationellt intresse, sade Kristersson  när han i valrörelsen besökte Sundsvall. Se hela klippet här. 

Han utlovade att Nya Ostkustbanan ska vara fullt utbyggd 2035,  något som även Liberalerna har krävt. KD gjorde en liknande utfästelse i maj då deras partiledare Ebba Busch besökte Sundsvall. De följde dessutom upp löftet med en motion i riksdagen.

Socialdemokraterna har historiskt sett visat ett stort engagemang  för Nya Ostkustbanan.Planbeslutet som S-regeringen fattade i juni gick också i rätt riktning när regeringen tillförde 5 miljarder mer vad Trafikverket hade föreslagit.

Vad krävs för att påskynda utbyggnaden av Nya Ostkustbanan?

När den nya regeringen sedan tillträder bör den i budgetpropositionen inkludera text som anger hur de frigjorda medlen ska omfördelas. Det betyder att regeringen i budgetpropositionen – utifrån givna löften från M, KD och L – inkludera text om utbyggnad av Nya Ostkustbanan – det vill säga Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall och Ådalsbanan mellan Sundsvall och Västeraspby till 2035, och parallellt ge Trafikverket i uppdrag att påbörja framtagande av järnvägsplan för hela sträckan. Samtidigt bör man tillsätta en utredning för att klargöra organisation och finansiering av ett genomförandebolag för Ostkustbanan. Detta resonemang bygger på att den nya regeringen baseras på M, KD, L och SD.

Både  M och L har utlovat att hela sträckan ska vara klar senast 2035. Den snabba utbyggnadstakten har ifrågasatts. För mindre än en månad sedan gav moderaternas trafikpolitiska talesperson Maria Stockhaus svar på tal i tidningen Altinget.

– Det ska inte in och mala i den vanliga byråkratin, utan ska ha en egen organisation och egen budget. Då tycker vi att 2035 inte är att sträcka sig efter stjärnorna, utan att sträcka sig efter trädtopparna. Det är möjligt, men då krävs det andra sätt att jobba, sade Maria Stockhaus till Altinget.

– Jag tror att det är möjligt, om man gör det på ett annat sätt än man gör idag. Jag tror absolut att man kan sätta ett måldatum till 2035. Är man sedan klar till 2036 så kan man vara ganska nöjda ändå. Men det är det som är felet i dagens planering. Man startar en massa projekt, men de blir inte klara. Då måste man någonstans fokusera på att saker blir klara. Sätta lite press på organisationen, svarade Maria Stockhaus tidningen Altinget.

Läs hela artikeln här. 

Nya möjligheter öppnas för Nya Ostkustbanan

Nya Ostkustbanans vd Ingela Bendrot menar att det nu öppnas större möjligheter för Nya Ostkustbanan.

– Jag är förhoppningsfull för Nya Ostkustbanans del. Även om jag också förstår att den nya regeringen har mängder av andra stora och viktiga problem som måste hanteras skyndsamt. Men att fokusera på att bygga klart viktig infrastruktur istället för att bygga ut i snigeltakt så att inget blir klart, är ett viktigt ställningstagande för hela Sverige. Runt om i landet finns brister i det befintliga väg- och järnvägssystemet som borde ha rättats till för länge sedan. Jag hoppas att den nya regeringen prioriterar att rusta upp och stärka kapaciteten i hela systemet. Min förhoppning är att vi 2035 har ett nationellt nät för 250 km/h i hela Sverige, vilket borde vara rimligt nu när de dyra höghastighetsbanorna nu stoppas, säger Ingela Bendrot vd för Nya Ostkustbanan.

– Gamla Ostkustbanan byggdes mellan 1916 och 1927. På 1920-talet lyckades man alltså färdigställa hela sträckan med hacka och spadar på 11 år, då borde vi väl ändå klara av att bygga järnväg med modern byggteknik på 13 år? Särskilt eftersom vissa sträckor redan är klara, avslutar Ingela Bendrot.