Intensifierad debatt om järnvägens fortsatta utveckling

I vår kommer regeringen att lägga fram sin infrastrukturproposition. Den kommer bland annat innehålla förslag till hur mycket pengar som ska satsas på infrastruktur under de kommande 12 eller 16 åren. En fråga som är extra het är hur regeringen kommer att hantera höghastighetsbanorna mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. I juni gav regeringen Trafikverket i uppdrag att ännu en gång utreda hur sådana banor ska kunna byggas.

I de nya direktiven angav regeringen ett nytt kostnadstak; 205 mdr kronor, vilket motsvarar 190 mdr kronor i 2015 års prisnivå. Tidigare uppgick taket till 230 mdr.

– Pressen hårdnar. Vi har under en lägre tid sett hur höghastighetsbanorna skjuts längre och längre in i framtiden, men också hur detta stora projekt blir mindre och mindre likt Sverigeförhandlingens ursprungliga förslag om höghastighetsbanor.  Just nu är det enbart sträckan Lund–Hässleholm som planeras för 320 km/h. Sträckorna Järna–Linköping och Borås–Göteborg planeras för 250 km/h. Planering för Linköping–Jönköping–Hässleholm och Jönköping–Hässleholm ligger nere. Samtidigt förs debatten som om Sverigeförhandlingens förslag fortfarande existerar, vilket är svårt att förstå säger Ingela Bendrot vd för Nya Ostkustbanan.

Första veckan i november anordnar Trafikverket flera hearings:

• 2 och 3 november hålls hearing med företrädare för de kommuner och regioner som berörs av höghastighetsbanorna.
• 4 november ordnas hearing med Svensk Kollektivtrafik.
• 5 november Tågföretagen.

Syftet med hearingarna är att inhämta synpunkter på förslagens påverkan på bostadsbyggande och den kommunala och regionala planeringen samt möjligheten för trafikering och kommersiell trafik.

I Trafikverkets underlagsdokument redovisas dels det som kallas Jämförelsealternativ som utgörs av Sverigeförhandlingens förslag, samt tre andra alternativ som alla innebär kraftiga försämringar i förhållande till det Sverigeförhandlingens förslag. I de olika alternativen minskas antalet stationer och vissa stationer läggs i externa läge.

–De förslag som nu ligger på bordet innebär kraftfulla försämringar av höghastighetsbanornas funktion och standard. Sänkta hastigheter, borttagna stationer och stationer som läggs utanför stadskärnorna. Men det handlar också om förseningar, rädsla för ytterligare fördyringar och utdragna planeringsprocesser. Samtidigt ser vi att många andra järnvägsprojekt runt om i Sverige har en hög planmognad och snabbt kan komma ”från ritbord till bygge”.

–Det naturliga vore då att snabbt satsa och kraftsamla kring de projekt som är utredda och har hög planmognad, att se till att färdigställa viktiga och centrala sträckor i det svenska järnvägsnätet. Detta gäller inte minst sträckan Gävle–Sundsvall–Härnösand där Trafikverket tagit fram en utbyggnadsstrategi. Trafikverket kan under tiden fortsätta att utreda  hur de nya höghastighetsstambanorna kan utföras och finansieras.Viktigast nu är att få effektiv järnväg i hela landet, och att då tänka på att bygga sammanhängande stråk, säger Ingela Bendrot vd för Nya Ostkustbanan.

Gemensam målbild behövs

Parallellt med pågående utredningar om höghastighetsbanorna har Trafikverket nu presenterat sitt inriktningsunderlag inför nästa nationella plan. Där beskriver Trafikverket förutsättningar och utvecklingar inför den fortsatta planeringen av infrastrukturen i Sverige. Trafikverket målar upp en dyster bild, utan visioner.

–Sverige står inför stora möjligheter. Med relativt små åtgärder kan vi få en järnväg i hela landet för 250 km/h, som säkerställer de 600 miljarder som investeras i vår industri, som gör att besökare kan resa hållbart och att regionerna kan växa ihop så att vi klarar kompetensförsörjningen. Tyvärr saknas den övergripande målbilden helt i Trafikverkets förslag säger Joakim Berg, projektledare för Botniska korridoren.

Samarbetet Botniska Korridoren har lagt fram ett förslag till gemensam målbild för det svenska järnvägsnätet, där ett järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige är en central del. Ett sådant nät skulle omfatta Stockholm–Luleå; Stockholm–Oslo; Oslo–Göteborg och Göteborg–Malmö och skulle kunna stå klart redan 2035.

–Klimatmålen är numer bindande. Trafikverket lyfter vikten av att elektrifiera stora delar av vägtransporterna för att klimatmålen ska kunna nås. Ett prioriterat område är att bygga ut laddinfrastrukturen vilket är väldigt positivt. Men det räcker inte. Det måste finnas alternativ. Vårt förslag innebär att minst  2,6 miljoner flygresor flyttas från flyg till tåg, samtidigt som det skapar   förutsättningar för snabba regiontåg som kan bli ett reellt alternativ för fler av de som idag är beroende av bilen. För det krävs det att nästa nationella plan tar sikte på hur transportsystemet i ett klimatneutralt samhälle ska se ut, avslutar Joakim Berg.