Gigantiska gröna investeringar längs Nya Ostkustbanan

Investeringsviljan i Västernorrland och Gävleborg är på kokpunkten just nu! Precis som den varit i några år i våra grannregioner längre norrut. I Nya Ostkustbanans artikelserie kring investeringar och etableringar i kommunerna som angränsar till det planerade dubbelspåret på järnvägen mellan Gävle och Västeraspby, berättar kommunernas högsta politiker om alla planerade och pågående miljardsatsningar, där de flesta projekten har en klart grön prägel.

Fem av elva kommunreportage har redan publicerats, tre ligger för publicering och sedan återstår bara Gävle, Timrå och Härnösand. Men bilden är klar: Västernorrland och Gävleborg står inför gigantiska investeringar. Lägg till den starka industriella utvecklingen i Västerbotten och Norrbotten och det ökade behovet av fungerande järnvägsförbindelser söderut.

– Fler och fler får nu upp ögonen för att den gröna omställningen inte är en begränsad företeelse i Norrbotten och Västerbotten, tvärtom. Nu ser vi en investeringsvåg som drar söderut. Det handlar om stora och viktiga investeringar i mångmiljardklassen, säger Ingela Bendrot, Nya Ostkustbanans vd, som med stort intresse följer utvecklingen.

– EU har förstått hur viktigt det är med sammanhängande starka stråk genom Europa, och därför ingår kustjärnvägen från Luleå och söderut i EU:s viktiga stomnät som ska stå klart redan 2030, vilket kräver att takten i genomförandet ökar. Varje ny investering är ett argument för stärkt järnvägsinfrastruktur och Nya Ostkustbanan spelar en avgörande roll för att knyta samman norra Sverige med resten av världen, säger Ingela Bendrot.

– Vi började sammanställa alla investeringar på en karta, men de blev så många av vi inte kunde få in allt på en överskådlig kartbild. Nu redovisar vi investeringarna i våra kommunartiklar istället. Här berättar vi om de mest omfattande – och i några fall spektakulära – satsningarna från norr till söder, säger Elvira Hellsten, projektledare på Hellsten Kommunikation som arbetar med att tydliggöra Nya Ostkustbanans behov. Det är vanligtvis en enkel uppgift, men i arbetet med visualisera alla investeringar som görs längs Ostkustbanan fick de tänka om.

Örnsköldsvik

I Örnsköldsvik producerar man Stridsfordon 60 på löpande band. Den oroliga situationen i vår omvärld har bidragit till att den tjeckiska staten har beställt 246 stridsfordon från BAE Systems (Hägglunds) – en affär värd 22 miljarder kronor.

Samtidigt satsas stora pengar i kommunen inom ramen för den gröna omställningen; Liquid Wind bygger en elektrometanolfabrik för produktion av fartygsbränsle för 1,5 miljarder kronor, Cinis Fertilizers anläggning för fossilfri gödselproduktion är beräknad till 550 miljoner och Metsä Board tredubblar sin kapacitet. Fas 1 är redan avklarad och omfattade fyra miljarder kronor och i Fas 2 beräknas investeringen till ytterligare 4–5 miljarder kronor.

Minst 100 nya arbetstillfällen förväntas totalt, exklusive BAE Systems, som räknar med 100–200 personer ytterligare tack vare Tjeckien-affären. BAE Systems har redan genomfört 700 nya anställningar.

Sollefteå

Längre inåt landet, i Sollefteå har återetableringen av I21 blivit en vinstlott i mångmiljardklassen, inte bara för Sollefteå utan även för grannkommunerna Kramfors och Härnösand. Minst 150 personer ska anställas i ett första skede – lika många värnpliktiga kommer att dyka upp varje år – och det mesta talar för att båda dessa grupper kommer att öka markant varje år framöver.

Annars pratar man om att investeringarna i kommunen landar på ungefär 15 miljarder kronor de närmaste åren. Det mesta relaterat kring traditionella styrkor som vind, vatten och skog.

Svenska kraftnät satsar miljardbelopp på nya ledningar, lika stort belopp investerar Sal-Rana på vindkraftsparker, och brittiska Uniper och Sydafrikanska Sasols industriprojekt plöjer ner flera miljarder på att etablera en unik produktionsanläggning för hållbart flygbränsle (SkyFuelH2) i Långsele.

Lägg till att världens största hotellkedja, Marriot, tänker bygga ett femstjärnigt 120-rums lyxhotell på Hamptjärnsberget i Junsele, så kan man konstatera att framtiden ser minst sagt ljus ut för en kommun som i decennier avfolkats på invånare och kompetens.

Kommunens högsta företrädare tror att närmare 1 000 personer behöver anställas, och att närmare 220 nya bostäder måste byggas (förutom barackboendet som ska kunna hantera de cirka 2 000 personerna som uppskattas behövas för att bygga alla projekt inom kommunen).

Kramfors

I Kramfors satsar de etablerade verksamheterna stort. Mondi Dynäs är i full färd med att installera och uppgradera maskiner och utrustning för att förbättra energi- och produktionseffektiviteten vid produktionen av säck- och specialkraftpapper. 500–600 anställda behövs under byggtiden och driften är därmed säkrad i minst ytterligare 40 år. Samtidigt satsar SCA Timber, Bollsta sågverk i Bollstabruk 750 miljoner kronor på ett nytt justerverk.

Cirka 80 vindkraftverk ska också byggas och driftsättas i närtid, en del i samarbete med Sollefteå. Här pratar man om investeringar i storleksordningen sex miljarder kronor. 300 regionala årsanställningar och ytterligare upp emot 25 årsanställningar behövs under driftstiden. Det är Renewable Power Capital (RPC) som står som ägare till Vindkraftsparkerna som ska generera bortåt 600 megawatt.

De många en- och tvåmansföretagen som skapas i anslutning till världsarvet Höga Kusten och Docksta Sko:s 18-miljonerskronorssatsning på en ny fabrik/butik vid Skulebergets fot är fina exempel på lokala satsningar.

Annars står hoppet till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) när det gäller kommunens tillväxtmöjligheter. Flera tusen personer ska utbildas de närmaste åren, framför allt i olika civilpliktsutbildningar kopplat till det uppskattar kommunen att det tillkommer cirka 100 000 gästnätter under 10 år på Sandö, det vill säga sammanlagt en miljon gästnätter.

Ånge

Ånge är på god väg att bli Sveriges och Nordens nya vätgas-Mecca. Det globala företaget RES (Renewable Energy Systems) tänker nämligen satsa 25 miljarder kronor på vätgasprojekt i gamla bruksorterna Ljungaverk och Alby.

Dessutom är ett flertal andra ”gröna” investeringsprojekt på gång i kommunen, exempelvis Vindkraft/vindkraftsrelaterade projekt i storleksordningen 6,5 miljarder kronor som redan fått tillstånd och är under byggnation, samt ytterligare vindkraftssatsningar på ungefär fyra miljarder som är på gång. Samtidigt planeras för en unik anläggning för återvinning av vindkraftsvingar i Östavall där sågverket nyligen lade ner verksamheten.

Sundsvall/Timrå

Sundsvall är förstås i startgroparna för att hantera kinesiska PTL:s 13-miljarderskronorssatsning på anodtillverkning i grannkommunen Timrå (Torsboda Industrial Park). 1 900 personer ska anställas i ett första skede, men den unika Torsbodasiten har kapacitet att ta emot en minst lika stor etablering de närmast kommande åren, och verksamhetsområdet har potential att bli den ”Game Changer” som så länge har efterlysts i Sundsvallsregionen (Sundsvall, Timrå, Härnösand, Ånge, Nordanstig och Hudiksvall). ). PTL planerar även en forskningsanläggning med 200–300 anställda utöver detta.

2014 skedde startskottet för dubbelspårsutbyggnaden genom att staten i den nationella planen för 2014–2033 avsatte 4,5 miljarder till viktiga investeringar i Nya Ostkustbanan i form av dubbelspår och förbättringar i transportnoden Sundsvall.

Sedan dess har staten, Sundsvalls Kommun och SCA tillsammans investerat minst 10 miljarder i infrastrukturen i och runt Sundsvall. Flera viktiga investeringar är klara, ofta före utsatt tidtabell samtidigt som några pågår för fullt.

• Sundsvalls Resecentrum klart 2021
• Bergsåkerstriangeln (triangel = rondell för tåg) klart 2021
• Njurundabommen, mötesspår och tågstation/resecentrum klart 2021
• Partiellt dubbelspår på Ådalsbanan vid Birsta klart 2023
• Förbindelsespår Maland klart 2023
• Elektrifiering och upprustning av Tunadalspåret klart 2023
• Sundsvall Logistikpark inklusive ny containerhamn klart 2023
• Bangårdsombyggnad Sundsvalls Resecentrum blir klar 2029
• Dubbelspår Sundsvalls Resecentrum–Dingersjö blir klart efter 2028

Utöver dessa tunga investeringar i järnvägen har även viktiga väginvesteringar gjorts och den gamla E4:an genom centrala Sundsvall har byggt som till modern stadsgata (klart 2021).

Förutom det planeras och genomförs en mängd stora satsningar i länets största kommun, exempelvis; Liquid Wind Flagship TWO, en sexmiljarderkronorssatsning på grönt fartygsbränsle och  Renewcells omtalade etablering där man återvinner textilier till fibermassa (Circulose®) som redan idag sysselsätter cirka 100 personer och har tillstånd att återvinna 60 000 ton textilavfall per år, med ett långsiktigt mål på så mycket som 440 000 ton årligen, samt de påbörjade miljardsatsningarna på dubbelspår mellan Sundsvall och Gävle (Sundsvall-Dingersjö för 2,7 miljarder som pågår just nu), så förstår man att den gröna omställningen är en tillväxtraket för den traditionella industriorten Sundsvall.

SCA planerar för att bli världens första storskaliga bioraffinaderi för att producera hållbara flygbränslen, investering i miljardbelopp. Detta utöver de åtta miljarder som redan investerats i Östrand.

Det världsledande mobilitetsföretaget Permobil bygger nytt huvudkontor och fabrik på 13 000 kvm  i Sundsvall. I de nya lokalerna kommer Permobil samla hela verksamheten med produktion, forskning och utveckling samt kontor och testning. Planerad byggstart för projektet är under hösten 2022 och inflyttning är beräknad till våren 2024.

Över 2 000 nya bostäder har byggts sedan 2015 och detaljplaner/planberedskap för ytterligare drygt 4 100 är på plats.

Nordanstig

Nordanstig har inga egna stora investeringsobjekt på gång. Däremot är den klassiska pendlarkommunen strategiskt placerad mitt emellan tillväxtorterna Sundsvall och Hudiksvall, där restiden med Nya Ostkustbanan kommer att bli en kvart åt vardera håll.

Här förlitar man sig mycket på de två etablerade (cirka 100 år gamla) och världsledande företagen Plyfa Plywood och SMP Parts (Svets och maskinprodukter), som utgör ryggraden i det privata näringslivet i kommunen och som med största säkerhet också kommer att gynnas av investeringsboomen i södra Norrland.

Hudiksvall

Även i Hudiksvall står de etablerade verksamheterna i fokus. Bland annat har Holmen Iggesund Paperboard lagt en femårig investeringsplan på 2,5 miljarder kronor för att bygga om/rusta upp kajen i Skärnäs och hela produktionskedjan med kringliggande infrastruktur, samt beslutat om en satsning på 400 miljoner kronor på Iggesunds sågverk.

Dessutom prospekteras och planeras fem större vindkraftparker i närheten av Hudiksvall. Det handlar om investeringar i mångmiljardklassen för dessa parker som tillsammans skulle generera 63,5 kilowattimmar, vilket är nästan hälften av den el som produceras i hela landet idag.

Lokalt vill Monitor ERP Systems växa med 100 personer i Hudiksvall och Gävle inom en femårsperiod – 400 fler globalt under samma period. Regionen investerar två miljarder kronor på sjukhuset och 1 350 bostäder byggs och planeras centralt i stadsutvecklingsprojektet.

Söderhamn

Precis som i Hudiksvall är vindkraftssatsningarna en grund för Söderhamns tillväxtresa. Skyborn Renewable satsar över 20 miljarder kronor på vindkraftparken i Storgrundet och i Orrskärs hamn lägger kommunen ut 200 miljoner kronor på om- och nybyggnationer i sitt bostadsbestånd. Samtidigt har man två större markaffärer på gång, relaterade till vindkraftssatsningarna som omfattar sammanlagt 70 hektar. 30 av dessa har sålts för 70 miljoner kronor.

Gävle, Timrå och Härnösand ska också intervjuas.