Dubbelspårets dag i Gävle den 3 oktober blev en stark manifestation för dubbelspårsutbyggnaden mellan Gävle och Härnösand. Politiker, näringsliv och regionföreträdare från hela Norrlandskusten slöt upp och visade en tydlig enighet: Sverige behöver Nya Ostkustbanan för att hålla ihop landet, stärka konkurrenskraften och möjliggöra klimatomställningen.

I stark kontrast till detta står Trafikverkets förslag till ny nationell plan, som innebär att utbyggnaden av dubbelspåret stoppas. Etappen Kubikenborg–Dingersjö stryks helt, och Gävle–Kringlan ska göras om – med kraftigt reducerad budget och sänkt standard. I stället föreslås ett omtag som verkar bestå av förlängda mötesspår och sänkt hastighetsnivå. Förslaget har väckt oro och besvikelse bland såväl kommuner som näringsliv, som menar att det inte möter Sveriges framtida behov.

Intresset för årets Dubbelspårets dag ökade markant efter att Trafikverket presenterat sitt förslag. Både nationell och lokal media rapporterade om Trafikverkets dråpslag mot Nya Ostkustbanan. Mötesrummet var fyllt till bredden, och Trafikverket hade stärkt sitt team på plats i Gävle genom att även inkludera sin måldirektör Jonas Eliasson.

Trafikverkets plan under lupp

Förmiddagen inleddes med att Trafikverket redovisade sitt förslag till nationell plan för 2026–2037. Presentationen leddes av Patrick Guné, verksamhetschef för Stora projekt, tillsammans med Helena Werre, tillförordnad regional direktör i Region mellersta, och via länk Helena Eriksson, regional direktör i Region norr. Även Trafikverkets måldirektör Jonas Eliasson ville berätta om Trafikverkets arbete.

Under dagen uttryckte flera kommun- och regionföreträdare oro över att Trafikverket helt tagit bort etappen Kubikenborg–Dingersjö och att Gävle–Kringlan får ett omtag med sänkt budget. Förutom att järnvägen är avgörande för kommunernas utvecklingsstrategier har kommunerna lagt ned mycket stora belopp för att förbereda utbyggnaden, och det finns avtal med staten som Trafikverket nu föreslår ska brytas. Till detta kommer att osäkerheten kring utbyggnadsplanerna drabbar många människor som sitter med fastigheter som inte går att sälja eller med etableringsplaner som plötsligt hänger löst. En annan konsekvens av Trafikverkets förslag är att regeringen kommer att tvingas betala tillbaka den medfinansiering som EU har bidragit med.

Kritiken kom från många olika håll, och flera var både chockade och förtvivlade över Trafikverkets förslag. Politiska företrädare från flera olika partier pekade på hur de i decennier har jobbat sida vid sida med Trafikverket för ett modernt dubbelspår.

Regeringens industrisamordnare Kristina Alvendal betonade vikten av att tid blir en central faktor i statliga processer:

– Det är ohållbart att planering och beslut om infrastruktur tar decennier i Sverige. Det hotar vår framtida utveckling. Vi måste gå från ord till handling – mycket tidigare.

Industrins budskap: ”Dubbelspåret är avgörande för vår konkurrenskraft”

I ett samtal som modererades av Elisabet Wigholm från samarbetet Botniska korridoren kom kraftfulla budskap om järnvägens betydelse för svensk industri.

Green Cargo beskrev hur 80 procent av deras transporter nu går längs kusten – den kortaste och snabbaste vägen för godståg – och hur Nya Ostkustbanan är av strategisk betydelse för att kunna flytta ännu mer gods från väg till järnväg.

– Vi behöver kapacitet för både snabba och tunga tåg. Dagens enkelspår gör att hela systemet tappar tempo och effektivitet, konstaterade vd Henrik Dahlin.

Volvo Group, som har produktion av lastbilshytter i Umeå, lyfte hur sårbarheten i dagens järnväg påverkar deras logistik:

– Volvo har sekventiell produktion – varje hytt ska komma i rätt ordning till fabrikerna i Göteborg och Gent. När järnvägen inte fungerar får det gigantiska konsekvenser.
– Vi behöver en kapacitetsstark järnväg, betonade Karolina Boholm, Director Public Affairs.

Emil Källström, vd för Sekab, pekade på järnvägens avgörande roll för grön industri:

– Från Örnsköldsvik har vi i dag mycket goda förbindelser norrut tack vare Botniabanan, men söderut är restiderna orimligt långa. Enkelspåret har för länge sedan passerat sitt bäst-före-datum. En modern järnväg är avgörande för att hela Norrland ska kunna växa hållbart.

SJ:s representant Pär Helgesson betonade att dubbelspåret är avgörande för att kunna erbjuda fler och punktligare persontrafikavgångar längs hela sträckan. Han fick medhåll av Morgan Persson, vd för Monitor, som framhöll betydelsen av goda tågförbindelser för näringslivets kompetensförsörjning och tillväxt. Monitor växer nu snabbt och behöver kraftigt öka personalstyrkan. Snabba järnvägsförbindelser är avgörande för att kunna attrahera rätt kompetens.

– Om inte järnvägen fungerar kommer Monitor tvingas genomföra sin expansion i andra länder. För oss ligger det närmast till hands att expandera i Malaysia. Men vi är lokalpatrioter och vi vill växa i Hudiksvall, sade Morgan Persson.

Trafikutskottet: bred enighet om behovet av dubbelspår

I den två paneldiskussioner som leddes av Roza Güclü Hedin, näringspolitisk chef vid Mellansvenska Handelskammaren, var det riksdagsledamöter från samtliga riksdagspartier som grillades, de flesta från just Trafikutskottet.

Thomas Morell (SD), Linus Lakso (MP), Helena Gellerman (L) och Malin Östh (V) uttryckte alla förståelse för behovet av bättre järnvägskapacitet längs Norrlandskusten.

Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet var särskilt tydliga med att dubbelspåret är nödvändigt för att Sverige ska klara sina klimatmål och för att öka tillgängligheten i hela landet.

Flera ledamöter kritiserade också de samhällsekonomiska modeller som Trafikverket använder, och menade att de inte fångar de verkliga nyttorna av ökad kapacitet, robusthet och regional utveckling. Samtidigt som några, inte minst Helena Gellerman och Thomas Morell, lyfte att det är viktigt att samhällsekonomisk lönsamhet beaktas när investeringar ska göras.

I den en senare panel deltog även riksdagsledamöterna Peder Björk (S), Oskar Svärd (M), Magnus Jacobsson (KD) och Anne-Li Sjölund (C) – samtliga uttryckte stöd för att dubbelspårsutbyggnaden måste ses i ett nationellt perspektiv.

Både Oskar Svärd och Magnus Jacobsson framhöll att det just handlar om ett förslag, och att nästa steg blir remissbehandling och förhandlingar inom regeringsunderlaget. Både Peder Björk och Anne-Li Sjölund var på krigsstigen och påtalade att inte mindre än tre regeringar i rad gett Trafikverket bakläxa och tillskjutit mer pengar till dubbelspårsutbyggnaden än Trafikverket föreslagit.

– Nu är det upp till regeringen att leverera på sina vallöften, sade Peder Björk med tydlig adress till Ulf Kristersson och Ebba Busch.

Lotta Rönström från North Sweden European Office framhöll att Trafikverket missat att TEN-T-förordningen är en bindande EU-lagstiftning. Därmed är Sverige skyldigt att genomföra de investeringar som krävs för att uppfylla förordningens krav – något som borde ha inneburit att Nya Ostkustbanans etapper inte kan strykas.

I Trafikverkets egna riktlinjer framgår tydligt att man inte kan stryka objekt som anses nödvändiga för att uppfylla lagkrav.

Henric Fuchs, verksamhetsledare för Botniska korridoren, lyfte behovet av att tillgodose kraven på militär mobilitet och robusthet i hela järnvägssystemet, vilket också är ett tydligt EU-krav.

Samlad front för modern järnväg

Mot slutet av dagen sammanfattade regionernas och kommunernas företrädare budskapen. Åsa Wiklund Lång (S), Gävle, Sara Nylund (S), Region Västernorrland, Patrik Stenvard (M), Region Gävleborg, och Niklas Säwén (S), Sundsvall, betonade alla behovet av en sammanhållen strategi:

– Det finns en enorm kraft och samverkan längs hela kusten. Vi vill bygga Sverige starkare – men då krävs en modern järnväg som håller ihop landet, sammanfattade Niklas Säwén.

Dubbelspårets dag 2025 blev därmed en kraftfull markering – inte bara för Nya Ostkustbanan, utan för hela Sveriges tillväxt, konkurrenskraft och framtida sammanhållning.

Foto: Maria G Nilsson