Viktigt att Trafikverket nu ser till hela transportsystemet

Trafikverket har fått i uppdrag att analysera och beskriva vilken påverkan de stora företagsetableringarna och företagsexpansionerna som nu pågår eller planeras i Norrbottens och Västerbottens län har för transportinfrastrukturen. Nya Ostkustbanan har fått möjlighet att yttra sig över pågående arbete.

Ingela Bendrot vd för Nya Ostkustbanan efterlyser systemsyn

– Det är bra att regeringen gett Trafikverket i uppdrag att utreda den påverkan de stora företagsetableringarna och företagsexpansionerna som nu pågår eller planeras i Norrbottens och Västerbottens län har för transportinfrastrukturen. Redan 2014, långt innan dessa företagsetableringar var kända, utpekades sträckan som en brist i det nationella transportsystemet. Även 2018 utpekades sträckas som en brist och ett omfattande utredningsarbete tog fart. 15 juni 2021 presenterades slutrapporten.  Tack vare denna rapport finns nu en ordentlig  beskrivning av bristerna längs södra Norrlandskusten och ett gediget underlag för den fortsatta utbyggnaden, säger Ingela Bendrot vd Nya Ostkustbanan .

Eftersom sträckan Gävle–Härnösand redan tidigare identifieras som en av de största kapacitetsbristerna i det nationella transportsystemet, inte minst när det gäller trafiken till och från norra Sverige, så borde den enligt Nya Ostkustbanans yttrande prioriteras i pågående utredningsarbete. I utredningsuppdraget står att Trafikverket ska prioritera åtgärder för en långsiktigt hållbar transportförsörjning och transportinfrastruktur, och med tanke på hur länge Nya Ostkustbanan utpekats som en brist borde åtgärder snabbt sättas in här.

På det informationsmöte som Trafikverket Region Nord anordnade den 28 oktober, framkom det tydligt att de i sitt arbete valt att enbart titta på tidigareläggning av infrastrukturinvesteringar i nära anslutning till de större företagsetableringarna. Självfallet måste dessa behov undersökas, men för att skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem krävs en mer utvecklad systemsyn där fokus läggs på viktiga stråk och på att undanröja flaskhalsar och andra hinder för fortsatt industriell utveckling i norra och mellersta Sverige.

– De godsflöden som nu genereras ska ju föras ut i världen, då duger det inte att ensidigt titta på investeringar i Norrbotten och Västerbotten. I direktiven anges att Trafikverket ska analysera och beskriva vilken påverkan de stora företagsetableringarna och företagsexpansionerna, som nu pågår eller planeras i Norrbottens och Västerbottens län, har för transportinfrastrukturen  i främst i Norrbottens och Västerbottens län, men vi vill understryka att närliggande län och länder inte undantas, säger Ingela Bendrot.

– Även om all infrastruktur i Västerbotten och Norrbotten skulle byggas ut så skulle det inte lösa problemen med att få ut och in varor och råvaror. Flaskhalsar i närliggande regioner skulle begränsa eller omöjliggöra flödet och riskera att äventyra den samhällsomvandling som nu inletts. Samarbetet Botniska Korridoren har också varit mycket tydliga i denna del. Det går inte att se Västerbotten och Norrbotten som en isolerad ö, avslutar Ingela Bendrot.

 

Läs yttrandet här.