Ris och ros till regeringsuppdrag

En hel del arbete återstå innan regeringen kan fatta beslut om en ny nationell plan. Nästa steg är att Trafikverket tar fram ett förslag till hur pengarna ska användas. Igår fattade regeringen beslut om att ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett  förslag till en trafikslagsövergripande nationell plan för utveckling av transportinfrastrukturen för perioden 2022–2033. Nya Ostkustbanan ser både glädjeämnen och orosmoln i beslutet.

I tisdags fattade riksdagen beslut om inriktningen och ramarna för näst nationella plan för transportsystemet. I går beslutade regeringen om direktiven som styr Trafikverkets arbete med att ta fram ett underlag för planen. Regeringens direktiv utgår från riksdagens beslut. De ekonomiska ramarna under perioden 2022–2033 ska uppgå till 799 miljarder kronor i 2021 års prisnivå, med följande fördelning:

  • 165 miljarder kronor till vidmakthållande av statliga järnvägar.
  • 197 miljarder kronor till vidmakthållande av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och reinvesteringar av vägar samt till statlig medfinansiering till enskilda vägar.
  • 437 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet.

– Det finns flera punkter i direktiven som vi uppskattar, inte minst att Trafikverket ska ta fram en särskild redovisning av förutsättningarna för en utbyggnad av järnväg i norra Sverige, utöver de namngivna etapperna på Norrbotniabanan. Här ligger Nya Ostkustbanan mycket bra till. Det finns en gedigen utbyggnadsplan på bordet. Vi har också visat att Nya Ostkustbanan är samhällsekonomiskt lönsam och leder till stora överflyttningar från väg- och flygtrafik säger Ingela Bendrot som är vd för Nya Ostkustbanan.

Bra att regeringen ställer krav på tydliga underlag

Ingela Bendrot vd för Nya Ostkustbanan

Det är också bra att regeringen ställer krav på ett tydligt underlag. Det stärker projekt som Nya Ostkustbanan som är väl utredda och där nyttorna är tydliga.

Regeringen har också bett Trafikverket att redovisa vilka större nya väg- respektive järnvägsanläggningar som färdigställs under planperioden, när i tiden de beräknas tas i bruk samt vilka tillkommande kostnader för vidmakthållande de beräknas medföra.

–  Vi har tillsammans med samarbetet Botniska Korridoren krävt att regeringen inte bara ska ange när olika objekt ska påbörjas, utan också när de förväntas bli klara. Detta är viktigt, eftersom nyttan av en investering kommer först när den står klart, påpekar Ingela Bendrot.

– I direktiven ställer regeringen också krav på ökad transparens och att Trafikverket på ett tydligt sätt ska motivera sina prioriteringar. Regeringen kräver att Trafikverket för varje objekt, inklusive etapperna på de nya stambanorna, ska svara på en rad frågor som sammantaget visar varför objektet föreslås och hur moget objektet är. Det tycker jag också är bra, eftersom det gör det enklare att förstå prioriteringarna, säger Ingela Bendrot.

Trafikverket ska också redovisa om åtgärden är en del av det Transeuropeiska transportnätets (TEN-T) stomnät, övergripande nät eller stomnätskorridor. Nya Ostkustbanan är en del av stomnätet, vilket är ett tungt argument för att investeringarna i dubbelspåret ska fullföljas. Regeringen säger också tydligt i direktiven att det är fortsatt viktigt att Sverige aktivt söker medfinansiering från EU och här är Nya Ostkustbanan ett av de objekt som redan har levererat medfinansiering från EU.

Ett stort orosmoln

Det finns en sak som oroar, påpekar Ingela Bendrot. Regeringen har redan på förhand har bestämt att 107 miljarder ska öronmärkas för de nya höghastighetsbanorna.

– Regeringen struntar här i sina egna planeringsprinciper. Det är principiellt fel att låsa ett specifikt belopp, eftersom det sätter det normala prioriteringsarbetet ur spel. Nu har regeringen och samarbetspartierna på förhand öronmärkt 107 miljarder till höghastighetsbanorna. Det bakbinder Trafikverket på ett olyckligt sätt och innebär att andra viktiga projekt som både har högre planmognad och uppvisar samhällsekonomisk lönsamhet riskerar att hamna utanför planen. Det känns rent ut sagt väldigt olyckligt, framhåller Ingela Bendrot.

Just nu ser vi ju en otroligt stark ekonomisk tillväxt i norra Sverige, vilket inom närtid ställer helt nya krav på infrastrukturen. Om över 100 miljarder kronor ska läggas på höghastighetsbanorna i nästa plan kommer det bli svårt att få in de nödvändiga  investeringarna  i norra Sverige i planen, såsom återstående etapper av Nya Ostkustbanan och Norrbotniabanan. Bristerna i infrastrukturen kan dessvärre hota den pågående nyindustrialiseringen tillägger Ingela Bendrot.

Trafikverket ska redovisa uppdraget senast den 30 november 2021, vilket är en månad senare än många förväntat.

Läs hela regeringsbeslutet här.