Nyindustrialisering kräver nya investeringar – dubbelspåret måste byggas nu!

Regeringen kraftsamlar och utökar den tolvåriga ramen med ytterligare 176,5 miljarder kronor, pengar som ska gå till att bygga nya järnvägar och vägar och till att sköta underhållet av befintlig infrastruktur.


– Jag är glad över att regeringen nu ökar satsningarna på infrastruktur. Vi var många som kände oro efter att ha tagit del av Trafikverkets inriktningsunderlag i höstas. Det saknade utrymme för nya investeringar som Nya Ostkustbanan. Nu tillför regeringen mer pengar än många hade förutspått, vilket är bra. Med tanke på de stora investeringar som nu görs i norra Sverige, där över 1 000 miljarder investeras, krävs att dubbelspårsutbyggnaden påskyndas. För oss är det självklart att utbyggnaden av Norrbotniabanan måste gå hand i hand med utbyggnaden av Nya Ostkustbanan och dubbelspåret, och vi välkomnar därför regeringens tydliga besked om utbyggd järnväg i norra Sverige. Nya Ostkustbanan är Sveriges längsta flaskhals. Med  tanke på den snabba nyindustrialisering som nu sker måste regeringen prioritera dubbelspåret i nästa planbeslut, annars riskerar bristfälliga järnvägsförbindelser lägga krokben för framtiden, säger Glenn Nordlund, ordförande i Nya Ostkustbanan och regionråd i Region Västernorrland.

– Det fins en stor samsyn mellan partierna i de sex nordligaste regionerna om hur kommande satsningar ska se ut för att möta de stora investeringar som nu görs. Nya Ostkustbanan och Norrbotniabanan är – tillsammans med Botniabanan – ryggraden i detta system. Genom att bygga ut kustjärnvägen till sista metern skapas en helt ny möjlighet. Godstransporterna på järnväg kommer då att bli konkurrenskraftiga, det handlar om halverade kostnader för järnvägstransporterna. Kopplingen till  hamnarna stärks och hela transportsystemet blir därmed klimatanpassat. Att få upp en modern kustjärnväg, hela sträckan mellan Gävle och Luleå, kostar runt 60 miljarder och skulle ge en järnväg för snabba, långa och tunga tåg. Restiderna skulle halveras och antalet flygpassagerare skulle minska drastiskt, säger Glenn Nordlund.

– En mycket stor fördel är att Nya Ostkustbanan ligger så bra till planeringsmässigt. Genom att Trafikverket och berörda regioner och kommuner så målmedvetet arbetat med utbyggnadsstrategin, finns ett gediget beslutsunderlag. Vi ligger mycket bättre till än de flesta andra projekt i Sverige och det gör att det är möjligt att påskynda utbygganden, avslutar Glenn Nordlund.

– Regeringen och samarbetspartierna talar om regionförstoring, jämställdhet och jämlikhet. Det talar för våra objekt som halverar restiden och på så sätt kan ge fler möjligheten till jobb. Just tillgång till fler jobb är avgörande för att öka jämlikheten. En rad studier visar att kvinnor i högre utsträckning än män vinner på förbättrad pendling, och här spelar restiderna en viktig roll. Att få tilll fungerande pendling längs kusten med Nya Ostkustbanan, Botniabanan och Norrbotniabanan är en nyckel till regional utveckling. En ny rapport från Sweco visar att tillgängligheten för kommunerna i stråket Tierp–Gävle–Hudiksvall–Sundsvall ökar dramatiskt när Nya Ostkustbanan byggs ut. Antalet människor och arbetsplatser som nås inom 45 minuters restid ökar till nära 400 procent för Hudiksvalls kommun, säger Eva Lindberg, vice ordförande i Nya Ostkustbanan och regionråd i Region Gävleborg.

Rapporten, som ännu inte har publicerats, visar att Nordanstig, Hudiksvall, Söderhamn och Älvkarleby inkluderas i gemensamma arbetsmarknadsregioner med Sundsvall och/eller Gävle. Regionerna får över 150 000 arbetstillfällen och därmed mycket goda utvecklingsförutsättningar.

I dag finns 42 procent av rikets samtliga cirka 830 branscher inom 45 min restid med tåg från Hudiksvall. Med Nya Ostkustbanan ökar andelen till 66 procent och Hudiksvall tillförs därmed nästan 200 branscher inom 45 min restid. Nordanstig går från 56 procent till 66 procent. Söderhamn ökar från 59 procent till 66 procent.

– Vi har kämpat i så många år för att få dubbelspåret på plats, eftersom vi vet vad det skulle betyda för utvecklingen i våra regioner. Just tillgången till pendlingsbara jobb är en viktig framgångsfaktor, både för oss som bor här men framförallt för alla företag som behöver personal. Sweco gör i sin rapport en försiktig bedömning som visar på ungefär 2 400 fler jobb som en följd av snabbare tågförbindelser. Även utbildningsmöjligheterna stärks. Exempelvis stiger antalet utbildningar inom yrkeshögskolan som nås inom 45 minuter från Gävle, från 45 till 56 stycken. För Söderhamn ökar tillgängligheten från 34 till 56 utbildningar. Det är otroligt bra siffror, säger Eva Lindberg

–Det här skapar framtidstro som vi så väl behöver i dessa tider. Det är positivt att regeringen väljer att satsa så mycket på infrastrukturen och att de tydligt pekar ut sambandet mellan jobb och infrastruktur. Jag delar helt den bilden. I Sundsvall har vi formulerat målet om 5000 nya jobb till 2030 och där är infrastrukturen en viktig pusselbit. Jag är övertygad om att regeringen kommer att väga in den utveckling som vi nu ser i norra Sverige med miljardinvesteringar i jobb och bostäder, säger Bodil Hansson, kommunstyrelsens ordförande i Sundsvall.

Här i Sundsvall ser vi dagligen hur arbetet med dubbelspåret och de så viktiga anslutningarna till hamnen pågår. För vår del kommer den nya dragningen av järnvägen och flytten av Logistikparken ut till hamnen att skapa mycket goda förutsättningar. Men det är ju först när hela sträckan är utbyggd som vi får ut den fulla nyttan. När Nya Ostkustbanan är på plats kommer kostnaderna för företagens godstransporter att minska radikalt, vilket stärker näringslivets internationella konkurrenskraft. Nya Ostkustbanan kommer också att underlätta för ”kompetenstransporter” längs med kusten. Det blir lättare att hitta ett jobb, och för företagen att hitta rätt arbetskraft, säger Bodil Hansson.

– Det finns få infrastruktursatsningar som så påtagligt bidrar till att minska klimatutsläppen. Det beror på att Nya Ostkustbanan har en nyckelroll både för gods och passagerartrafik. Längs kusten finns ett stort befolkningsunderlag, och det är också här de flesta stora industrier ligger. Idag är kustjärnvägen i för dåligt skick för att klara av tunga och långa godstransporter, dessutom är det fullt på spåren. Potentialen till överflytt från väg och flyg till järnväg är mycket stor, vilket bidrar till att minska koldioxidutsläppen, säger Bodil Hansson.

Bakgrund: Vad är en infrastrukturproposition?

Vart fjärde år presenterar regeringen sin infrastrukturproposition. Den viktigaste frågan i propositionen handlar om hur mycket pengar staten ska satsa på infrastruktur under den kommande planperioden. Den förra planen innehöll 622,5 miljarder kronor, och enligt förhandsinformation kommer ytterligare 100 miljarder att tillföras den 12-åriga planen. Den nuvarande statliga planeringsramen för åtgärder i transportinfrastrukturen för perioden 2018–2029, uppgår till 622,5 miljarder kronor, varav 333,5 miljarder kronor användas till utveckling av transportsystemet, det vill säga till nya järnvägar och vägar. 125 miljarder kronor ska användas till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga järnvägar och 164 miljarder kronor till drift, underhåll och reinvesteringar av statliga vägar inklusive bärighet och tjälsäkring samt statlig medfinansiering till enskilda vägar. Riksdagen väntas fatta beslut den 21 juni. Infrastrukturpropositionen anger inriktningen på politiken under de kommande tolv åren. Exakt hur pengarna ska fördelas kommer att hanteras efter att riksdagen har fattat beslut om de ekonomiska ramarna, vilket väntas den 21 juni. Därefter kommer regeringen ge Trafikverket i uppdrag att ta fram ett förslag på hur pengarna ska användas. Det kallas ”åtgärdsplanering” på ”trafikverkiska”.  Trafikverkets förslag väntas komma under hösten och efter remittering till alla berörda, kommer regeringen att fatta ett beslut om den kommande nationella transportplanen. Planen omfattar åren 2022–2033. Beslutet väntas komma först i maj–juni 2022.

Bakgrund: Vad handlar det om egentligen?

Kartorna visar hur det nuvarande stråket ser ut, och hur vi menar att det måste se ut i framtiden.

Regeringens pressmeddelande, om den största ekonomiska ramen någonsin för transportinfrastrukturåtgärder, kan du läsa här.