I väntan på höghastighetsbanorna: Kraftsamla och bygg nationellt järnvägsnät för 250 km/h!

Nu höjs tonläget i debatten om framtidens järnvägsnät. Nya Ostkustbanan menar att Sverige i väntan på de nya höghastighetsbanorna nu ska kraftsamla och snabbt bygga upp ett nationellt järnvägsnät för 250 km/h. Det skulle omfatta Stockholm–Luleå, Stockholm–Oslo, Oslo–Göteborg och Göteborg–Malmö. Järnvägsnätet för 250 km/h kan stå klart redan 2035 och kosta runt 150 mdr.

Dagens Industri den 1 december

–Nya Ostkustbanan har följt arbetet med att planera för nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Vår slutsats är att planering och byggande kommer att dra ut flera decennier i tiden. Vi kan konstatera att det är stor skillnad mellan de ursprungliga planerna som lanserades 2014 och de som nu redovisas av Trafikverket gällande höghastighetsbanor, säger Glenn Nordlund som är regionråd i Region Västernorrland och ordförande för Nya Ostkustbanan.

Vi har under lång tid sett hur höghastighetsbanorna skjutits längre och längre in i framtiden och att planerna allt mindre liknar Sverigeförhandlingens ursprungliga förslag. Just nu är det enbart sträckan Lund–Hässleholm som planeras för 320 km/h. Sträckorna Järna–Linköping och Borås–Göteborg planeras för 250 km/h. Planeringen för Linköping–Jönköping–Hässleholm och Jönköping–Hässleholm ligger nere.

Även de successivt minskade ekonomiska ramarna gör det allt svårare att få en bra lösning till stånd. Redan det tidigare taket på 230 mdr har upplevts som orimligt lågt, därför framstår det nya taket på 205 mdr kronor, vilket motsvarar 190 mdr kronor i 2015 års prisnivå, som än mer orimligt. När nya stambanor byggs måste de givetvis kunna hålla en rimlig standard och ta sikte på att bidra till att nå viktiga samhällsmål gällande exempelvis regionförstoring och klimat. Nuvarande utformning gör inte det, samtidigt verkar inte staten kunna få fram de belopp som krävs för att fullfölja detta projekt utifrån de ursprungliga intentionerna, skriver Nya Ostkustbanan i en skrivelse till den pågående utredningen om höghastighetsbanorna.

Bolaget har också noterat att trots flera års tal om att hitta alternativ finansiering samt att lägga höghastighetsbanorna utanför planen, har inga konkreta steg tagits för att hitta en godtagbar alternativ finansiering. Vår bedömning är att det kommer att ta flera år innan en sådan finansieringsmodell kan vara på plats. Därutöver krävs en politisk förankring och brett politiskt stöd i riksdagen för att regeringen ska kunna gå vidare med dessa planer. Flera partier i riksdagen har sagt nej eller signalerat tveksamhet inför att bygga nya höghastighetsbanor, så i nuläget saknas en bred politisk förankring.

I Trafikverkets underlagsdokument redovisas dels det som kallas jämförelsealternativ som utgörs av Sverigeförhandlingens förslag, samt tre andra alternativ som alla innebär kraftiga försämringar i förhållande till det ursprungliga förslaget i Sverigeförhandlingen. I de olika alternativen minskas antalet stationer och vissa stationer läggs i externa lägen.

De förslag som nu ligger på bordet innebär kraftfulla försämringar av höghastighetsbanornas funktion och standard. Sänkta hastigheter, borttagna stationer och stationer som läggs utanför stadskärnorna. Men det handlar också om förseningar, risk för ytterligare fördyringar och utdragna planeringsprocesser.

Glenn Nordlund ordförande Nya Ostkustbanan Fotograf: Maria G Nilsson

–Höghastighetsbanorna verkar vara på väg in i en återvändsgränd. Projektet innehåller flera exceptionellt dyra lösningar. Ta bara det centrala stationsläget i Jönköping vars prislapp uppgår till 27,5 miljarder kronor. Det är ungefär lika mycket som saknas för att få upp en helt ny järnväg, dubbelspår för längre, tyngre och snabbare tåg, mellan Gävle–Sundsvall–Härnösand(Västeraspby). När Nya Ostkustbanan är byggd kommer det finnas 60 mil modern järnväg dimensionerad för 250 km/h längs Norrlandskusten och när Norrbotniabanan är klar handlar det om runt 90 mil järnväg, detta till en bråkdel av kostnaden för höghastighetsjärnvägen. Vi märker nu ett snabbt ökande intresse för idén om att snabbt bygga ett järnvägsnät för 250 km/h för hela landet. Den ursprungliga idén kommer från Trafikverket, så det finns en god grund att bygga vidare på, säger Glenn Nordlund.

Satsa på investeringar som kan stå klart i närtid

En mycket viktig aspekt i infrastrukturpolitiken är att generera nytta, helst så snabbt som möjligt. Allt tyder på att höghastighetsbanorna – som tidigast – kan stå klara först en bit in på 2050-talet. Samtidigt ser vi att många andra järnvägsprojekt runt om i Sverige har en hög planmognad och snabbt kan komma ”från ritbord till bygge”.

– Det naturliga vore att nu snabbt satsa och kraftsamla kring de projekt som är utredda och har hög planmognad och på så sätt färdigställa viktiga och centrala sträckor i det svenska järnvägsnätet. Detta gäller inte minst sträckan Gävle–Sundsvall–Härnösand(Västeraspby)  där Trafikverket i våras presenterade en utbyggnadsstrategi. Utbyggnadsstrategin är framtagen i nära samverkan mellan Trafikverket och berörda regioner och kommuner. Genom att vi har samordnat vår planering har vi också fått en stor enighet i både stort som smått, säger Glenn Nordlund.

Det betyder att denna sträcka nu är så välutredd att den i sin helhet skulle kunna läggas in i nästa nationella plan.

Trafikverket kan, enligt Nya Ostkustbanans skrivelse, under tiden fortsätta att utreda hur de nya höghastighetsstambanorna kan utföras och finansieras. Viktigast nu är att få på plats effektiv järnväg i hela landet, byggd i sammanhängande stråk.

Gemensam målbild behövs – bygg järnvägsnät för 250 km/h för hela landet

Parallellt med pågående utredningar om höghastighetsbanorna har Trafikverket nu presenterat sitt inriktningsunderlag inför nästa nationella plan. Där beskriver Trafikverket förutsättningar och utvecklingar inför den fortsatta planeringen av infrastrukturen i Sverige. Trafikverket målar upp en dyster bild där inga nya investeringar i ny infrastruktur ingår. Det är inte en hållbar väg för att möta framtiden.

Sverige kan med relativt små åtgärder få en järnväg i hela landet för 250 km/h. Ett sådant järnvägsnät gör att människor kan resa hållbart och att regionerna kan växa ihop så att vi klarar kompetensförsörjningen.

– Samarbetet Botniska Korridoren har lagt fram ett förslag till gemensam målbild för det svenska järnvägsnätet, där ett järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige är en central del. Ett sådant nät skulle omfatta Stockholm–Luleå, Stockholm–Oslo, Oslo–Göteborg och Göteborg–Malmö. Det kan stå klart redan 2035 och kosta runt 150 mdr.  Vårt förslag innebär att minst 2,6 miljoner flygresor flyttas från flyg till tåg, samtidigt som det skapar förutsättningar för snabba regiontåg som kan bli ett reellt alternativ för fler pendlare som idag är beroende av bilen. Nästa nationella plan behöver ta sikte på hur transportsystemet i ett klimatneutralt samhälle ska se ut, säger Joakim Berg som är projektledare på Botniska korridoren.

Faktabakgrund

I juni gav regeringen i uppdrag till Trafikverket att redovisa uppdaterade och kompletterande uppgifter inom en total investeringsram om 205 miljarder kronor, i 2017 års prisnivå. Läs uppdraget här.

Trafikverket delredovisade uppdraget 31 augusti 2020. Slutrapport väntas i slutet av februari. Utredningen ska ge regeringen underlag för kommande ställningstaganden kring fortsatt planeringsarbete och finansiering av nya höghastighets-stambanor.

Trafikverket har hållit hearingar och bett om synpunkter. Läs underlaget till hearingarna här.   Nya Ostkustbanan har dels deltagit på en hearing, dels skickat in en skrivelse, läs den här.

I vår kommer regeringen att lägga fram sin infrastrukturpolitiska proposition, och förhoppningsvis kommer då tydligare riktlinjer rörande både höghastighetsbanornas framtid och hur regeringen ställer sig till att bygga ett nationellt nät för 250 km/h för hela landet.