Järnvägsnät för 250 km/h – missa inte kommande webbinarier

Hur snabbt går det att bygga ett järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige? Vad kostar det? Hur ser nyttorna ut? Detta är frågor som kommer att besvaras på de webbinarier som äger rum 14 och 20 oktober.

– Just nu arbetar både Trafikverket och regeringen intensivt med en proposition om Sveriges framtida infrastrukturpolitik. Förslaget ska läggas på Riksdagens bord i vår. På vilket sätt det svenska järnvägsnätet ska utvecklas är en väldigt viktig fråga, liksom hur snabbt det går att bygga. Om vi tittar på kuststräckan mellan Gävle och Luleå så skulle det gå att få klart en 75 mil lång toppmodern järnväg inom loppet av 10-15 år, säger Elvy Söderström som är ordförande i Botniska korridoren.

Att det går att färdigställa så snabbt beror på att  Trafikverket har tagit fram en utbyggnadsstrategi för sträckan Gävle–Härnösand (Västeraspby) och att arbetet med att bygga Norrbotniabanan samt viktiga etapper på Nya Ostkustbanan redan pågår.

–Under senare år har diskussionen kretsat väldigt mycket kring att bygga höghastighetsbanor, men om vi tittar på en Sverigekarta så ser vi ju att hela Sverige behöver knytas ihop med modern järnväg. Att bygga ett järnvägsnät för 250 km/h för hela landet är något som nu måste lyftas i debatten, inte minst därför att arbetet med att planera och finansiera höghastighetsbanorna har dragit ut på tiden. Trafikverket redovisade tidigare i höst stora problem med att genomföra höghastighetsbanorna så som planerat. Enligt Trafikverket är det mycket svårt att hålla sig inom den prislapp som regeringen satt upp, säger Elvy Söderström.

Det kommer att ta många många år att utreda, finansiera och planera höghastighetsbanorna. Tidigare har man sagt att höghastighetsbanorna ska stå klara 2045, men det årtalet framstår som allt mer orealistiskt.

– Det bästa och klokaste är att nu använda denna lucka till att färdigställa ett järnvägsnät för 250 km/h för hela landet. Då hämtar vi snabbare och mer effektivt hem nyttorna med kortare restider och ökad kapacitet. Det är klok politik avslutar Elvy Söderström, ordförande i Botniska korridoren.

Webbinarier om järnvägsnät för 250 km/h för hela Sverige 14 och 20 oktober

Tomas Eneroth
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Den 14 oktober anordnar Botniska Korridoren ett kunskapswebbinarium där Lars Nilsson, seniorkonsult från Trogon Consulting, presenterar en ny rapport som svarar på frågan hur ett järnvägsnät för 250 km/h för hela landet skulle se ut och vad det skulle kosta. I rapporten jämförs ett järnvägsnät för 250 km/h för hela landet, med höghastighetsbanorna mellan Stockholm och Göteborg/Malmö. Det följs av att Henrik Andersson, strategikonsult på Sweco, redovisar restider och dess effekter i form av regionförstoring, högre produktivitet och minskad sårbarhet.

Kunskapswebbinariet streamas den 14 oktober kl. 10.00–11.00. Anmäl dig här! Länk till sändningen mejlas ut före webbinariet.

Presentationerna kommenteras av Anders Åkesson (C), vice ordförande i riksdagens trafikutskott, Jasenko Omanović (S), järnvägspolitisk talesperson (S) samt ledamot av riksdagens trafikutskott och Elvy Söderström, ordförande i Botniska Korridoren. Även Ingela Bendrot, vd för Nya Ostkustbanan och Joakim Berg, projektledare Botniska Korridoren medverkar.

Den 20 oktober anordnar Järnvägsforum Norr ett högnivåsamtal om järnvägsnät för 250 km/h där infrastrukturminister Tomas Eneroth möter sina företrädare Ulrica Messing, ordförande i Business Sweden och Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen. Elvy Söderström medverkar också.

Webbinariet äger rum den 20 oktober kl 14.00–15.00. Anmäl dig här! Länk till sändningen mejlas ut före webbinariet.

 

Fakta

I nuvarande nationella plan finns följande delar av höghastighetsbanan med:

  • Lund–Hässleholm,
  • Göteborg–Borås,
  • Järna–Linköping.

Det är enbart sträckan Lund–Hässleholm som planeras för 320 km/h. Sträckorna Göteborg–Borås och Järna–Linköping planeras för 250 km/h.

2017  föreslog Trafikverket att sträckorna Linköping–Jönköping, Jönköping–Borås samt Jönköping–Hässleholm skulle utpekas som brister. Att bli ”en utpekad brist” inneburit en startsignal till Trafikverket att starta ett mer omfattande planeringsarbete, men regeringen valda att inte inkludera dessa sträckor i sin lista över utpekade brister.

I juni gav regeringen Trafikverket i uppdrag att utreda höghastighetsbanorna på nytt, se uppdraget här.

Trafikverket redovisade i en kort delrapport till regeringen den 31 augusti 2020 svårigheter att genomföra höghastighetsbanorna inom ramen för det kostnadstak som regeringen satt. Läs delrapporten här.