250 km/timme mest lönsamt längs Norrlandskusten

Den 19 maj arrangerade Forum för nordiskt järnvägssamarbete (NJS) ett välbesökt seminarium på Skype. Över 200 intresserade deltagare hade anmält sig för att få veta mer om Trafikverkets nyligen färdigställda rapport med förslag på höjd linjehastighet till 250 km/timme på banor med blandad tågtrafik.

Lennart Lennefors, strategisk planerare vid Trafikverket.

Lennart Lennefors, strategisk planerare vid Trafikverket. Foto: Maria Malm.

Lennart Lennefors, strategisk planerare vid Trafikverket, är den som hållit i projektet som pågått under 2018 och 2019. Han presenterade utredningen och vilka sträckor som kan bli aktuella samt marknads- och kostnadsanalys.

– Intresset från tågoperatörerna och den samhällsekonomiska effekten av kortare restid har avgjort vilka sträckor som pekas ut för fortsatt utredning, förklarade Lennart Lennefors under seminariet.

Han förklarade att det under 2020 håller på att tas fram fram en utbyggnadsstrategi för dubbelspårssträckor på Nya Ostkustbanan från Gävle, via Härnösand till Västeraspby norr om Kramfors, där Botniabanan tar vid.

Svenska tåg kör idag högst 200 km/timme. Trafikverket har genomfört en första utredning som visar vilka järnvägssträckor där det skulle kunna vara lämpligt att höja maxhastigheten till 250 km/timme, förutsatt att den liggande nationella planen för åren 2018–2029 genomförs. Noteras bör att sträckor där det planeras för höghastighetståg inte ingår i denna utredning.

– Vissa delar av järnvägen är redan byggd för högre hastigheter, men det krävs ändå en del ombyggnader samt nya tåg för att praktiskt kunna trafikera med hastigheter på upp till 250 km/timme, säger Lennart Lennefors.

Trafikverkets analys av merkostnaden för att bygga 250 km/timme i stället för 200 km/timme visar att det är mycket kostnadseffektivt, lönsamt och kan ge stora effekter på restid och resandekvalitet. Men åtgärderna skulle inte ge ett sammanhängande nät för 250 km/timme. För att nå det krävs nya investeringar i nationella planen, som exempelvis komplett dubbelspårsutbyggnad mellan Gävle och Härnösand.

Studien illustrerar behovet av ett systemperspektiv. Trafikverket visar att på kvarvarande enkelspår med låg standard är det inte möjligt att höja hastigheten över 200 km /timme.

Utifrån de investeringar som ingår i nationell plan 2018-2029 skulle nätet för 250 km/timme se ut så här. En full utbyggnad av dubbelspåret krävs för att få ett sammanhängande nät för 250 km/timme.

Vad avgör vilka sträckor som är lämpliga?

Flera faktorer påverkar vilka delar av järnvägen som kan vara lämpliga att uppgradera till 250 km/timme. Dels handlar det om att trafikoperatören ser det som trafikekonomiskt intressant att trafikera med fordon för 250 km/timme på sträckan. Dels handlar det om att det samhällsekonomiska värdet av restidsvinsten ska vara tillräckligt stort i förhållande till merkostnaden.

I första hand inkluderas sträckor som redan idag tillåter hastigheter på 200 km/timme. På vissa sträckor bedöms dock merkostnaden bli för stor. Det måste också vara praktisk möjligt att komma upp i de högre hastigheterna på tillräckligt långa sträckor för att få effekt på restiden. Där har upplägget på trafiken stor betydelse.

– När trafik i olika hastigheter och med olika antal stopp blandas kan det vara svårt att rent praktiskt komma upp i högre hastighet. Det gäller framförallt sträckor närmast storstäderna som  inte har fyra spår. Avgörande är också att tågoperatörerna är intresserade av att trafikera sträckan med fordon som klarar de högre hastigheterna, säger Lennart Lennefors.

Erforderligt signalsystem redan på plats längs Botniabanan

För att kunna köra snabbare än 200 km/timme krävs att alla tekniska komponenter är anpassade för det. En viktig förutsättning är till exempel att signalsystemet ERTMS finns utbyggt. Norrlandskusten har där bra förutsättningar eftersom Botniabanan redan har ERTMS.

Annat som talar för att satsa på den norrländska kustjärnvägen är en god tidsvinst till relativt låg kostnad på sträckan Sundsvall–Skellefteå och små kostnader för att anpassa Botniabanan. Nyttoeffekterna blir större än kostnaderna.

– Vi får igen pengarna ordentligt och det blir en god lönsamhet om vi genomför hela paketet, säger Lennart Lennefors.

Alla kostnader är uttryckta i prisnivå 2018-06 och redovisade totalkostnader visar värdet för 50 procents sannolikhet. Men kostnadsuppskattningarna bör tolkas med stor försiktighet.

– I det fortsatta arbetet måste vi klargöra och minska osäkerheten i kostnaderna.

Ännu är utredningen i ett väldigt tidigt skede med många osäkerheter som behöver studeras ytterligare innan det kan bli aktuellt med beslut. Dels behöver osäkerheter i markförstärkningsåtgärder klaras ut bättre och dels behöver det trafikekonomiska intresset från operatörerna att trafikera med fordon för 250 km/timme säkerställas.

Mer läsning

Ingela Bendrot, vd för Nya Ostkustbanan, var en av dem som var inbjudna att kommentera rapporten. Läs hennes kommentar här.

Här kan du ta del av Trafikverkets rapport i sin helhet:
Huvudrapport 250km/tim blandad trafik Trafikverket 2020-03-25 (pdf, nytt fönster)

Här finns Nya Ostkustbanans yttrande till rapporten: remissvar 250 km/h (pdf, nytt fönster)